Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ernst lundström
[Tryckt sålunda efter vidimerad afskrift, bilagd Skyttes såsom
Bil. I ofvan tryckta bref. Afskriften är så godt som ord för ord
lika — ortografien liär och där undantagen — med K. Br. 20 juni
1631 i Riksregistraturet fol. 415*—416.]
Bilaga III.
Lapparnas
Ymkelige Hedendoms Lägenheet och Leffuerne j denne werdennes
tidli, sampt medell och förslag, huru dhe ifrån sådan Hedendom kunne
förhielpes igenom Gudz nådige wälsignelse etc.
Lapparne liafue aldrig någon tidh hafft Gudz salig giörande
Kun-schaph, heller medell, melire ännu, vthan hafua af ålder warit grofua
trulkarlar, och ännu i denne tidh hafua gemeenskaph med de onda
andar, aldra wärst ähr, hafua een anda sig till försuar emot annor
trul-dom. Månge hafue tuenne, och dhe värste tree a[o-?]ndatienst andar,
De hafua ännu i denne tidh sina af Gudar [ = afgudar], Stummar
[Stenar? 1. stammar?], och trä, på huilke dhe ofta öfra Reens Horn,
diur huffuuden och inelfuer för lycka till godh Jacht och fischerij etc.
Gudsztiensten medh Predickande, Sacramenternas
Vthschieff-tande, sampt ächtafolkz wigning, beuises dem allenast 0111 winteren
tuenne resor, Nyåhrstidh och Wårffrudagztidh Ey heller kan dädh
oftare skee, ty de liggie så fierran ifrån liuar andra i wille öknen, Bärg,
Siögar och Morass, at dhe ey öftere kunne församblas. Till Exempell
ähr Vma Lapmark som är den minsta, hafuande widh pass — 130
huss-liåldh eller jamilier. Den begynnes 13 myll åfuan Vma kyrkio, och
sträckier till västre hafuet i Norrige i Wester, Norr och Söder, Ifrån
Iemptelandh till Skellofte älf, föga annat än mit Vthj Norbåtn, Huar
hafuandet widh be:te Fiäldli, men länger Norr fast widere, dette ähr
illa at dhe få så sällan tienst Men fast wärre ähr dädh, at ingen
prestman finnes som dem Gudz ordh kan Predicka i deres eget
Moders-språck, vthan allenast på Swenscha och Finska. Her Nielss i Pitho
vSalig, begynte wäll Lappesck Predicka, Män döden giorde ända
der-opå, Ey heller hafua dhe nogon tidh haft Predickantenr af sina egna,
eller på sit eget tuhgemåhl, derföre kunna dhe ey Gudh rät som andre
Cliristne, ey heller wete grunden eller medell till sine siäler saligheet,
och huadh een dem säger, dädh ena åhret om Gudh, wete dhe andre
åhret int[et] när dhe blifua tillfrågade
Sina fam Christendoms stycker, kan hela Vngdomen på
Swenscha i Vma Lapmarek, annorstädes antingen fåå eller inga, doch på
Finseha allenast nogre fåå articklar, och eij mehra, wettandes eller
förståendes huadh de Lähra, än taliletrasten heller een Papegoya,
ty oansedt somblige af dem (doch icke alle) kunna Suenska häller
nogodt förstå och illa tahla, så är dädh ey mehra än huadh som faller
Om derass
Gudztienst i
denna tidh.
i. Huru ofta
tör dem
Pre-dickas.
2. Om
Cat-chessmum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
