Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 skytteanska lappskolan
429
skap, utan af ållder och första upphof warit grofwe Trullkarlar, ocli
än i närwarande tid, hafwa gemeenskap med de onde andar, så att liwar
i synnerhet till det minsta hafwer en ande sig till beskiärm emot de
andras Trulldomb; månge af dem hafwa twå: och de alldra grofwaste
lappar wäl tre af berörde andar, sig till tienst. Dess förutan hafwa
de jämwäl än sine afgudar och afgudastoder, liwifkom de offra
reen-liorn, åtskillige diurs hufwud och inelfwer, der med att öfwerkomma
lycka på Jackt och Fischerij.
Guds tiensten med Predikan och Sacramentens utdelande, samt
Hionelags wigning, förrättes hoos dem allenast 0111 winteren, twenne
resor 0111 Ny åhret och wåfferdags högtiden [ = Vår Frudagens =
Marie Bebåd. d. 25 Mars] i Fastan; Ordsaken hwij det icke offtare skee
kan, är, att de wistas så fierran i från hwar andra, och igenom
will-marck, Berg, Siöar, Träsk och Moras äre widt afskilde. Till ett
Exempel will man allenast införa Uhmeå lappmarck, den minste ibland de
andra, som består nästan af 130 liuushålds familier, och begynnes
13 mihi ofwan för Uhmeå kyrckia, och sträcker sig in till wästra
Hafwet i Wäster, såsom och uti Norr och Söder ifrån Jäniteland
in till Skiellefteå Elf, föga annat än mitt i Norrbotn; Det är nog
till beklagandes, at lioos dem så sällan Gudstienst förrättes; men
fast meera måste man deröfwer qwida, att ingen Predikant finnes,
som någorlunda kan för dem Predika Guds ord, undantagandes på
Swenska och Finska, hafwa eij heller någonsin hafft Predikanter af
sitt egit folck, eller liördt på sitt egit tungomåhl Predikas, för
hwilken ordsak skull de eij heller, såsom andre Christne, rätteligen känna
Gud, eller weta någon grund eller medel till deras Siäls salighet: Ocli
hwad som dem det ena åhret om Guds ord förehålles, weta de der om
det andra åhret allzintet besked gifwa, när de blifwa tilfrågade.
Altarens Sacrament warder dem wäl tilldehldt: men om man dem
förhöra eller tillfråga wille, hwad de under bröd och wijn undfinge,
eller hwad de hade der för nytta af, och om dess wärdighet, så skulle
man bland hundrade Tappar icke finna en, som det wet eller förstår.
Dopsens Sacramente blifwer dem och så meddelt, doch icke offtare
än på föresagdan tid. Hinna deras barn så länge lefwa, at de kunne
undfå dopet, är det godt; hwar och icke så dö de odöpte. Elljest äre
de om nöddoop altzintet underrättade: En dehl af deras barn blifwa
åhrs gamle, en part half åhra och der under, så att man med dem som
till mogen ållder komne äre hafwer till att skaffa, när de döpas skole.
Dem siukoni hoos dem, uti Lappfiellen, besökias eller gifs alldrig
någon reda med tröst och Sacramente, utan döö sin koos oskrifftade,
otröste och oaflöste, ty den onde anden, som dem då anfäcktar, giör
med sine Tögner sin högste flit, at blifwa förwissad 0111 deras Siäl.
The andre Trones articklar, ställa de någorlunda Tro till emedan
som sådant dem förehålles, och de kunne fatta i minnet, men de dödas
upståndellse will ja de ingalunda tro.
Här af kan man skåda, att lapparnes tillstånd är i så måtto
öm-keligare, än något folcks under Solen. Och ändoch Sahl. och
Hög-lofl. Konung Carl den Nijonde för en rimlig tid sedan, hade uti ett lof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
