Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
ernst lundström
Uibliollieca.
Punilis in
conlatione.
mig H. K. M:tz breef at dhedh mz[med] wåldh giöra, dädh andra gerna
göra och kåsta månge Penninger på. Dette är et stoort Barbary.
Yttermehra will till dette föhrehafuande, böcker och papper såsom
a. b. c. d. bökren opå Lappeske Psalmböker Handböker Jtem
Margarita Theologica som är på Suenska, heller någon annan author
för-tolckas på lapska som enfaldeligen och igenom spörssmåhl förklarar
på Lapska grunden till Saligheeten. huru de kunne blifue Ythsatte
på Lapska will iag wähl finna medell till, allenast någon wille hålla
omkostnan på trycket.
Hwadli meer härtill hörer, kan man wydere och till pricka
be-schriffua, när det kommer i werket, wille nu Gudh dem så wälsigna,
at dette med Scholan och prester ginge för sig fort, Och Öfuerheeten
wille dertill strängdt straffa låta, truldonien, och Officereme som af
räddoga det försummat, hafua härtill, dertill strengeligen hålla
Sås-som och gifue Sententzier och Lagh, efter huilken dlie kunne straffade
bliffua, som trulla i hiäll annarss renar och boskaph.
Ähr iag fuluiss deropå, at Lapparne skulle visserligen ifrån
dief-fulen, äwen som andre Christne till herren gudh omwende warda,
Såssom och Lära wägen till ewiga saligheeten, huilket härtill icke skedt
ähr, thz[ = thät] iag protesterer opå, och skiuther till een Visitation
och examen iblandh Lappeme, tå skall rönes huadh iag här införer,
Och liuem som annorledes berätter, är intz[ = intet] annat än
bedrey-ery ocli förgylning. Dlie liafua sin opbördh och tionde af Lapparne,
men Lapperne ähre ey betre än hedninger, vndantagaiides
Christendomen som öfuer deres barn (doch få) kommen ähr. Och om
föhre-bähres at j hastigheet ey melira kan Vtrettes, så seer man till gamble
Lapparne, för huilka i 50 åhr wäll predickat ähr, äwen såm nu skeer,
så skall man finna dem lyka goda, och aldrig blifua betre för än medlen
blifuer förbettrede etc.
Gudh Alzwoldig, I huilkens handli ali salighz [salighet] ståår,
vp-wekie nu härtill alle kraftige medell hans nampn till ähre, 111ig och
andre deres lärare till et got samwet, och dem sielfue till vnderrättelse,
förbettring och Ewige saligheet amen och än Amen i Jesu Nampn
Olaus Niurenius
A tergo: »Copia Vthaf M: Olofz Schrifft j Wma, 0111 Lapparnes
wäsende och Lefuerne» och på sidan: »Insent. Stockli. den 27 Aug.
1631».
[Tryckt efter bilaga till Johan Skyttes bref till Rådet, dat. »Dorpt
den 26 Julij 1631».]
Bilaga IV.
Relation om Lapparnas religion, Guds tienst och
tillstånd A:o 1634. ~
Det är mångom ntan twifwell wäl witterligit, uti hwad blindhet
och afguderij Jnwånarena uti Lappmarken swäfwa, de der alldrig
hafwa någonsin för denna tiden hafft guds saliggiörande ord eller kund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
