Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 2
meddelanden och aktstycken
djupare och varaktigare än både Geijers och Wallins. Ingen stor
religionslärare, knappast ens Calvin, har med så obeveklig
följdriktighet utdömt och underkänt hela det estetiska lifvet — med
Schartaus starka misstro mot allt stämnings- och känslolif var en
sådan ståndpunkt helt naturlig — oCh denna hans tendens har
säkerligen sammanfallit med ett lcärft och buttert drag hos svensk
allmoge. Svenska akademien har med tillbörlig fördomsfrihet sett bort
från denna Schartaus afvoghet mot det odlingsområde, som Gustaf
III:s skapelse har att särskildt vårda, och gifvit honom plats bland
sitt galleri af stora minnen — det är också ett slags ridderlighet mot
motståndare, och passar väl samman med stilen i hela volymen.»
— I Språkvetenskapliga Sällskapets Förhandlingar 1910—1912
liar docenten Sven Tunberg i Uppsala skrifvit en synnerligen
intressant uppsats med titel: En romersk källa om Norden vid
1100-talets början med Efterskrift. Förf. fäster först och främst
uppmärksamheten vid en lista öfver biskopar direkt lydande under den
påfliga stolen, tydligen härrörande från påfven Calixtus II:s regering,
d. v. s. från tiden omkring år 1120. Ungefär samtidig är emellertid
en annan utförligare lista, som kan betecknas såsom det första
utkastet till en universalförteckning öfver den katolska kyrkans
provinser. Det är denna förteckning, som förf:n i sin lilla afhandling
närmare undersöker och kommer bl. a. till det resultat, att listan
för Sveriges vidkommande anger Sveriges stiftsindelning vid denna
tidiga punkt af Sveriges kyrkohistoria och skulle de dåvarande
biskopsstiften enligt förf:s slutresultat vara Skara, Linköping,
Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås. Är detta riktigt, och goda
skäl tala ju för att så är, så ha vi vunnit’en märklig upplysning 0111
en mycket tidig, ehuru förut okänd stiftsbildning af mycket
öfvergående art, med Eskilstuna såsom biskopssäte. Men icke nog
härmed: »vi kunna äfven med stöd af dessa upplysningar flytta
Strängnäs och Västerås biskopsstifts historia ett halft århundrade
tillbaka ».
I fråga om Eskilstuna såsom kyrklig hufvudort under den
tidigare medeltiden i Sverige yttrar förf:n: »Den äldsta svenska
medeltida traditionen ger också åt Eskilstuna den kyrkliga ställning,
som här [d. ä. i den föreliggande provinsförteckningen från omkr.
1120] skulle afses, då den nämligen sätter orten i direkt samband
med missionsbiskopen Eskils verksamhet. I Eskilstuna finna vi
äfven inom kort ’den helige martyren och biskopen Eskils kyrka’
[DS 839 (1231)], och här grundlägges i början af 1200-talet ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
