Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelanden och aktstycken
487
hospital af Johanniterorden. Den allra senaste tidens arkeologiska
forskningar gifva dessutom vid handen, att Eskilstuna under
iooo-talet varit en blomstrande handelsplats, och att den
kringliggande bygden i stor utsträckning varit kristnad och kyrkligt
organiserad redan under 1000-talets andra hälft. Samtliga
tillgängliga källors vittnesbörd stämma sålunda förträffligt
öfverens med ett antagande af Eskilstuna såsom under den äldsta kristna
tiden i Sverige säte för en svensk biskop.
Med antagandet af en begynnande, ehuru sedermera ej
fortsatt stiftsbildning omkring Eskilstuna låter sig måhända ett
annat förhållande sammanställas. I början af 1170-talet utfärdar
påfven Alexander III ett bref till biskop Vilhelm i Strängnäs, genom
hvilket han — i enlighet med hvad som tidigare skett af svenske
konungen, ärkebiskopen samt påflige legaten ärkebiskop Eskil i
Lund — särskildt bekräftar Strängnäs stift i dess besittning af
Nerike. [Förf. hänvisar i en not till det bekanta brefvet i DS 58
samt därjämte Jaffe’s Regesta II, n:r 12111 o. s. v.] Då
Eskilstuna-trakten sedan gammalt stått i liflig förbindelse med Nerike,
torde den förmodan ligga nära till hands, att Nerike en gång lydt
under biskopen i Eskilstuna och att det är en sista yttring af dess
tidigare till Strängnäs biskopsstol själfständiga ställning, som genom
ingripande från såväl konungens som påfvens sida i slutet af
1100-talet definitift undertryckes.»
— I Castellamare di Stabia i Italien afled den 24 mars 1914
förste bibliotekarien vid riksbiblioteket i Stockholm fil. d:r
Bernhard Lundstedt. Född den 11 juni 1846 förvärfvade han den
filosofiska lagern i Uppsala 1875. Redan då hade han emellertid
sedan två år tillbaka såsom e. o. amanuens tillhört den institution,
som han sedan skulle ägna sin mannaålders gärning! I hela fyrtio
år verkade han såsom biblioteksman. År 1884 blef han innehafvare
af ordinarie anställning, 1900 utnämndes han till bibliotekarie, 1909
till förste bibliotekarie och erhöll år 1913 afsked med pension. Hans
mest betydande bibliografiska arbeten äro Katalog öfver Finspongs
bibliotek med historisk inledning 1883 och den omfattande
tidningshistoriken Sveriges periodiska litteratur. Bibliografi (3 delar. 1895
—1902). Med oskrymtad sorg och djup saknad hafva d:r
L:s många vänner bland kyrkohistoriens idkare och vänner i vårt
land mottagit underrättelsen om hans bortgång. Själf en uppriktig
kyrkans vän och personligen varmt religiös — en trofast vän. och
beundrare af d:r J. C. Bring vid Ersta — omfattade han med största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
