Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelanden och aktstycken
49 r
stånd, bjuda förhandlingarna åtskilligt af både k]Tkohistoriskt och
allmänt religionshistoriskt intresse. »Ur dessa synpunkter mer eller
mindre direkt eller indirekt lärorika äro bl. a. följande referat och
afhandlingar: Erik Brate, Vqluspä; Gösta Thörnell, Olaus
Magnus som författare och latinsk stilist; Oscar Montelius,
Kristus-monogrammet; Hjalmar Kylen, Swedenborgs betydelse för svensk
religionsfilosofi; Wilhelm Gödel, Bokvården i Sverige under
reformationstiden, Ett kapitel ur den fornsvenska litteraturens
proveniens; Tor E. Karsten, Spår af fornnordisk tro och kult i östsvensk
folktradition. Af alldeles särskildt intresse för den arbetande
kyrkohistorikern är emellertid diskussionen Om publikationen af historiska
urkunder, inledd clels af förste arkivarien Severin. Bergh,
Stockholm, dels af riksarkivarien V. A. Seciier, Köpenhamn. Ehuru
ämnets formulering var så vidsträckt, att diskussionen skulle hafva
kunnat röra sig om så väl principerna för utgifningen som önskemål
rörande publikationernas innehåll, så gåfvo de båda inledarne
ämnet en till förmån för själfva den brännande frågan förvisso
lycklig begränsning. leke på någon annan punkt torde för öfrigt
de principiella meningsskiljaktigheterna inom mötet ha framträdt
så starkt, som just i denna fråga. Striden stod och står mellan
histo-rici och språkvetenskapsmän. Från sistnämnda håll gjordes gällande
(t. ex. af doc. Jöran Sahlgren), att en språkman ej är »betjänt
af historikernas ofta godtyckligt normaliserade texter, en historiker
bör däremot kunna tillgodogöra sig ett bokstafstroget aftryck».
Från detta håll restes krafvet »att trycka det, som i handskrifter
föreligger, just det och ingenting annat». Förgäfves erinrades
häremot från motsatta hållet, att en sådan grundsats kan »vid första
påseende förefalla mycket enkel, men möter vid tillämpningen vissa
svårigheter och medför stora olägenheter för läsaren». De båda
inledarne exemplifierade denna sats med flere detalj-påpekanden,
som dock, att clöma af referaten, från motsatta sidan lämnades
obemötta, för så vidt ej ett uttalande, sådant som ett (Förhandl. sid.
17g) af doc. Sahlgren meddeladt skall räknas dit, då han säger: »Ett
arbete sådant som ’Svenska riksrådets protokoll’ har ju, oaktadt
alla normaliseringar, inga som helst förutsättningar att bli populärt.
Dess läsekrets bör t. ex. lika väl kunna förstå wijdh som vid, szåssom
som såsom». Med anledning häraf har Hist. Tidskrift, på förste
arkivarien d:r S. Berghs anhållan, gjort följande, rätt så pikanta
erinran, nämligen, »att hvarken ij eller dh ändras vid redaktionen
af Svenska riksrådets protokoll, att sz (ss) i början af ord ej före-
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
