Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 2
meddelanden och aktstycken
välvilja alla och en hvar, som han trodde kunna komma att gifva
något bidrag till att sprida ljus öfver vår kyrkas framfarna öden.
Outtröttlig att i den mån det var honom möjligt bistå med råd och
dåd i fråga om behöfliga källors uppletande och önskvärd litteraturs
anskaffande, sökte han ock vid de unga kyrkohistoricis
utlandsfärder genom upplysningar och rekommendationer på allt sätt för
dem lätta vägen till främmande arkiv och bibliotek. Framför allt
var han Italia-vän och ägde många förbindelser där nere. Lifligt
intresse hade han ock för att utländska källor till Sveriges historia,
namneligen kyrkohistoria, måtte tillgodogöras. Ett utslag af detta
intresse var hans arbete för att en särskild svensk forskare måtte
sändas till Rom mecl uteslutande uppgift att för Sveriges räkning
tillvarataga Vatikan-arkivets skatter. Den svenska
Kyrkohistoriska Föreningens bildande hälsade han med största glädje och
ingick för egen del från första stund i föreningen såsom ständig
ledamot. Då år 1907 det stora minnet af Karl XII:s och Sveriges
inskridande till förmån för den betryckta protestantismen skulle firas,
var d:r Lundstedt säkerligen mera verksam än någon annan svensk
man för att den ståtliga minnesvården på Altranstädts borggård
verkligen blef rest. Lifligt erinrar sig den, som skrifver dessa rader,
hur jublande glad han blef öfver, att bidraget från Uppsala då var
så pass betydande, som det verkligen blef —■ relativt större än från
någon annan ort i Sverige. Med innerlig glädje hälsade han ock
alla bemödanden att låta den svenska historiens och
kyrkohistoriens erfarenheter och lärdomar komma folkets breda lager till godo
och beklagade ej sällan, att man vid ståtliga minnesfester i vårt land
syntes hellre vilja tala i »tungomål» eller söka komma med
utomordentliga synpunkter och svårfattliga, lösryckta sinnrikheter, som
knappast kunde senteras ens af ett fåtal, än enkelt, klart och
lefvande framställa det stora minnets innebörd och manande
förpliktelse på ett sådant sätt, att det mera omedelbart kunde
omsättas i lefvande kraft i själfva folkorganismen. Vältaligt vittna
d:r Lundstedts vackra testamentariska förordnanden till förmån
för fromma och vetenskapliga ändamål om de ädla syften, som
besjälade honom. Många ha också skäl till tacksamhet mot honom.
Välsignelse följe hans minne i spåren.
— Förhandlingar vid Svenska Filolog- och Historikermötet i
Göteborg den 19—21 augusti 1912 hafva utkommit (1913) under
redaktion af professor Otto Lagercrantz. Ehuru till följd af
ogynnsamma tillfälligheter någon sektion för kyrkohistoria icke kom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
