Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 o
gottfr. westling
vissa med Svedenborgianismen besläktade tendenser.1 Han
motsatte sig konungens plan att stifta en prästerlig orden under
Jehovahs namn, anseende ett sådant tilltag vore ett gäckeri med Guds
namn.1 Han lät icke tonen inom hofvet behärska sig uti sina
predikningar där. Det säges, att han icke alltid var »för sin höga
åhörarepersonal en behaglig predikant, om han ock var det så i det
mesta». Ett själfständigt och fosterländskt sinne visade han —
som bekant — vid 1789 års riksdag, då han vägrade att å sitt stånds
vägnar underskrifva Förenings- och säkerhetsakten, ehuru han icke
på samma gång kan berömmas för att vid tillfället ådagalagt
karaktärsstorhet och mod. »Han tog föresatsen att ej antaga
säkerhetsakten som en romare, men utförde sitt uppsåt som en
italienare», säger en partiskrift därom.1 Till följd af sin vägran att
vid tillfället gå konungens önskan till mötes skall han ha förlorat
mycket af sitt förra förtroende hos konungen. Dennes gunstling
G. M. Armfelt berättar, att Gustaf III på sin sotsäng afböjt
förslaget att tillkalla ärkebiskop v. Troil för att meddela sig
nattvarden. Den sjuke skulle hafva yttrat, när någon nämnt v. Troils
namn: »Nej, jag behöfver icke hans hjälp, han har aldrig tjänat
mig med glädje».3
Ehuruväl v. Troil ogillade den vidskepliga mysticism, som
hyllades vid hofvet, äfven, såsom är nämndt, af konungen, anslöt
sig v. Troil till frimurarnas hemlighetsfulla orden och mottog
viktiga uppdrag inom den. Genom bref från G. A. Reuterholm mottog
han t. ex. 1786 uppdrag att hålla parentation öfver de
»högstupp-lyste» bröderna Carl Fredr. Scheffer och Eklöf, hvilka gifvit stora
svenska landlogen anledning till »flera sorgeliga ceremonier».
Reuterholm yttrade i sitt bref väl med tanke på den förstnämnde: »Ett
så rikt ämne i så goda händer lofvar oss den fullkomligaste
tillfredsställelse och svenska frimureriet den hedern att se en af
detsamma så högt förtjänt mans minne uppå ett honom värdigt sätt
firadt.3
v. Troil åtnjöt anseende som lärd, ett anseende, som han
grundlade ej minst genom att utgifva sina isländska bref och sedermera
ökade genom nya arbeten, bland hvilka vi kunna nämna t. ex.:
Skrifter och handlingar till upplysning i svenska kyrkans och re-
1 Biografiskt lexikon, art. U. v. Troil.
2 G. M. Armfelt, efter Armfelts efterlämnade papper, af E. Tegnér, andra
upplagan, Lund 1893, I, sid. 405.
3 Bland konsist, akter 1786.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
