Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och hoofianismen. En kyrkohistorisk studie. (Forts. och afslutning från årg. XV.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och hoofianismen’ T55
andlig beställsamhet. Däremot ansågo schartauanerna det vara
en synnerligen viktig sak att varna ej blott för villfarande böcker
utan ock för villfarande människor. Så blossade striden upp å ena
sidan på ett påträngande aggressivt sätt, å den andra med täta
varningar till de egna anhängarna och kyligt tillbakavisande af ali
erbjuden kärvänlighet. Mer och mer måste dock hoofianerna vika.
För närvarande äro ej många kvar i Göteborgs stift. De som finnas
äro nu gamla, fria från den forna beställsamheten, allvarliga och
som det synes i allmänhet uppriktigt fromma människor.1 Snart
skola antagligen deras dagar vara räknade och deras riktning höra
blott till minnet och historien.2
För schartauanerna hafva hoofianerna emellertid haft en långt
större betydelse än man hittills förstått eller velat erkänna-. I stora
delar af Halland och Västgötadelen af stiftet gick denna rörelse
förut och röjde väg. Vi hafva sett, huru den redan 1812 var fullt
utbildad. Då de schartauanska väckelsepredikanterna kommo på
1820- och 1830-talet, funno de i dessa trakter icke andlig likgiltighet
utan ett lifligt andligt intresse bland folket. Hvad detta först och
främst betyder för dem själfva följer af en jämförelse mellan det
mottagande de rönte af befolkningen här och det, som kom dem till del
i Bohuslän. Förföljelserna från menighetens sida mot en G. L. Dahl
i Krokstad, B. Törnblom3 i Spekeröd och Solberga sakna sin mot7
svårighet i de trakter, som berörts af hoofianismen. Men ej blott
detta. Såsom ett förberedande, uträttade hoofianismen ting af
bestående värde. Neologien och svedenborgianismen hade, då
schartauanismen kom till dessa trakter, redan förlorat sin
hufvudsakliga kredit. Att striden varit hård finna vi af att Hoof
aldrig upphörde att varna mot neologerna och ännu så sent som
1826 predikar mot den »ifrån själfva helvetet uppkomna
svedenborgianismen, som sig nu allestädes utbreder», försäkrande att
»tager du bort helvetet, så tager jag bort himmelen».4 I samma
stil yttrar sig Nyman ännu så sent som 1833.5 »Denne ende sanne
Kristus, vår salighets enda grund, har vår tid beklagligen till det
mesta afsagt sig och tillbeder i stället en Svedenborg, en Zinzen-
1 Åtminstone gäller detta om dem författaren lärt känna. Ett annat
omdöme torde måhända från andra håll gifvas.
5 Författaren har ej påträffat mer än en enda yngre människa, som varit
hoofiau..
3 Skarstedt a. a., s. 286.
4 Str. Pr., s. 85. C. \Y. S., »Ett hundraårsminne», s. 35.
5 Nvmans bref till N. M. Lindh, 5, f. 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
