Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE . I q $
’ anser en stor del af de gamla psaltarpsalmerna oanvändbara af
rent kristliga skäl. Många af dem äro enligt hans mening
främmande för Nya testamentets ståndpunkt och afvika alltför mycket
från församlingens nuvarande förhållanden.1 I synnerhet ogillar
han användningen af hämndepsalmerna (t. ex. Ps. 69: 26 o. 28),
som innehålla raka motsatsen till Nya testamentets bud om att
älska fienderna.
Efter sin anställning som präst för en
nonkonformistför-samling (1702) utgaf Watts flere samlingar hymner och psalmer.
I företalet till sina Horæ Lyricæ (1706) uppträder han till
försvar för religiösa ämnens användande i poesi.3 Den samtida
diktningen har profanerat den gudomliga skaldekonsten och
därmed förledt enfaldiga kristna till den föreställningen, att poesi
och osedlighet af naturen äro befryndade. Men Bibeln själf
innehåller ju poesi och en poesi, som i själfva verket är öfverlägsen den
hedniska. Han berör Boileaus uttalande om kristendomens
poetiska oanvändbarhet och vederlägger honom genom hänvisning
till valet af kristna ämnen hos Corneille, Racine, Cowley och
Black-more.
Liksom senare Geliert och Klopstock författade Watts ej blott
egentliga församlingssånger utan äfven religiösa odén i en mera
eleverad och elaborerad stil, som de högre bildade kunde sentera.3 Horæ
Lyricæ innehåller t. ex. orimmade och ostrofiska religiösa odén,
en form, som Watts tror vara bättre än någon annan skickad för
det höga ämnet och ägnad att ge fritt lopp åt den fromma själens
känslor.4 Ett annat om den senare tyska sjuttonhundratalspsalmen
erinrande drag är sträfvandet att träffa olika sinnesstämningars
1 I företalet till Hymns and Spiritual Songs (1720) yttrar han härom:
»Thus by keeping to close to David in the house of God the veil of Moses
is thrown over our hearts».
’ Omtryckt framför Vol. V af Watts Poetical Works, Edinburg 1782.
3 Han ville, säger han om dessa sina odén i företalet till Hymns and
Spiritual Songs, »please and profit the politer part of mankind without
offend-ing the plainer sort of Christians», men i hymnsamlingen har han åsyftat
att »promote the pious entertainments ot souls very serious, even of the
meanest capacity, and at the same time if possible not to give disgust to
persons of richer sense and nicer education». Preface dat. 1720 till The
Poetical Works of Isaac Watts.. Vol. III. Edinb. 1782.
4 »It is my opinion also that the free and unconfined numbers of Pindar,
or the noble measures of Milton without rhyme, would best maintain the
dignity of the theme, as well as give a loose to the devote soul, nor check
the raptures of her faith and love» (Watts Preface till Horæ Lyricæ 1709).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
