Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE .
I q $
tenser af läroinnehåll där kunna och böra förekomma. Framför
allf måste psalmerna röra hjärtat: hos de flesta människor är
känslan starkare utvecklad än den djupsinniga eftertanken. Klopstock
klandrar det småaktiga och platta sätt att tänka och tala öfver
religionen, som härskar i en del psalmer — förmodligen åsyftas
de alltför didaktiskt hållna kyrkosångerna af ortodoxistisk eller
rationalistisk typ.
Liksom Watts i England anger Klopstock som motiv för sitt
framträdande som diktare af församlingssånger önskan att
afhjälpa de estetiska bristerna i den samtida kyrkosången, hvilka
hindra andakten och verka frånstötande på mera bildade kristna.
Idealet för kyrkopsalmer ser Klopstock i Davids psalmer
efter-bildadei kristliganda. Den kristne psalmisten har ej att fråga sig:
»Har David skrifvit så?» utan »Skulle David, om han varit en
kristen i Nya Testamentets tid, ha skrifvit så?» Jesu gärningar och
Guds verk skola besjungas i de nytestamentliga psalmerna:
»Lammet, som slaktadt var, är värdigt att taga pris och ära». Det
dogmatiska får ej dominera: kärleken till Gud och våra bröder bör
jämte tacksamheten mot Gud utgöra grundstämningen. Äfven i
det ßu sagda är likheten med Watts’ tankar frapperande. Om
denne erinrar ock Klopstocks förslag att jämte de egentliga
församlingssångerna (Lieder) äfven bjuda sånger af en högre flykt
(Gesänge), helst orimmade, gärna på antika versmått med olika
långa strofer och verser afpassade efter tankeinnehållet. De höga
litterära anspråk, Klopstock uppställer, låta formulera sig så, att
psalmerna i ali sin enkelhet dock böra vara så beskaffade, att de
kunna behaga äfven dem, som utan möda kunna följa hymnernas
flykt. Också här erbjuder Watts’ program likhet.1
Psalmen måste rätta sig efter de brukade koralmelodierna.
Dock äro ej alla dessa uttryck för sann andakt. Ett stort företräde
framför de flesta andra lia melodierna till Luthers psalmer.
Klopstock begagnar i sina nydiktade psalmer med tydlig förkärlek
reformationstidens majestätiska meter klasser, som med sina olika
långa verslinjer bäst passa hans känslas böljegång: Herr Gott, dich
loben wir, Mitten wir im Leben sind, Jesaia dem Propheten es
geschah, Wachet auf! ruft uns die Stimme, Wie schön leucht’t uns
1 Hvarken hos Muncker a. a. eller i J. Julians Dictionary of
Hymno-logy eller annorstädes har jag funnit likheterna mellan Watts och Klopstocks
idéer om kyrkosången anmärkta. Huruvida likheterna bero på influens från
Watts på Klopstock, vågar jag ej yttra mig om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
