Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6 E. LIEDGREN
»En Psalmbok bör icke wara en rimmad Läro-bok, utan
uppmuntran till andakt, i synnerhet wid den allmänna Gudstjensten, och
då synes en annan ordning lämpligare». Med afseende på språket
visar sig dels ofta en återgång till den gällande texten från 1695
dels ett utmönstrande af bildliga uttryck och säregna bibliska
vändningar ur psalmer från det föregående förslaget. Härvid erinras
man om Eschenburgs åsikt, att psalmen bör afstå från metaforer
och liknelser. Några betecknande exempel må anföras. I stället
för »hugg din lustas hand utaf» (n:r 28 i 1765) sättes »underkufva
ditt begär» (18 i 1793). I stället för »Lär mig the skatter öka,
Som ingen mal förtär» (n:r 23 i 1765) skrifves »Lär mig de skatter
öka, som tiden ej förtär» (16 i 1793). »Hans sköna skrud betäcker
deras fel» (n:r 31 i 1765) öfversättes till »Och Hans förtjänst
försonat deras fel» (28 i 1793). »Tin käpp och staf bevare mig, At
jag vid hjorden blifver» (n:r 191 i 1765) utbytes mot »Ja, nådigt
du bevarar mig, Att städs jag vid dig blifver» (i8r i 1793). »Med
glädjens olja blir jag smord» ersättes af »Jag blir utaf Dig helig
gjord» (samma psalm). »Sodoms roser synas täcka» (n:r 245 i
1765) förvandlas till »Synden listigt mig förvillar» (237 i 1793).
Vi se sålunda en genomgående tendens att aflägsna det
konkretare, naivare, åskådligare och mera poetiska bibelspråket och i
stället ge psalmens tankeinnehåll en så vidt möjligt
begreppsmässigt städad och klar form. Men denna tendens är
estetiskt-pedagogiskt motiverad och behöfver ej tyda på rationalistiska eller
neologiska biafsikter. Delvis kan rentaf ett apologetiskt intresse
ha medverkat: det bibliska bildspråkets egenheter utmanade lätt
löjet, sedan man vant sig att genom bibliska uttryck ge sitt tal en
skämtsam tournure, och därför ville man måhända undvika
sådana påfallande orientalismer, som det starkt biblicistiska
förslaget af 1765—1767 ägde till öfvermätt.
De för 1793 års profpsalmbok nya psalmerna — ett åttiotal
nummer — bära skulden för det rykte, som vidlådt hela nämnda
förslag: att det skulle vittna om neologiens starka inflytande vid
denna tid i vårt land. Dessa psalmer från den naturliga teologiens
område ha emellertid, äfven de, sitt apologetiska syfte, och hvad
särskildt naturpsalmer som förslagets n:r 82 (anförd af Hildebrand)
m. fi. angår, bör man komma ihåg, att den religiösa naturbetrak-
1 A. Hildebrand, Svenska kyrkans psalmbokskommittéer, sid. 29. — Jfr
t. ex. 119 i 1793 med 118 i 1765, 182 i 1793 med 192 i 1765 och
motsvarande psalmer i G. Psalmboken (resp. 151 och 203).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
