Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
e. liedgren
Barn til en och samma Far,
Menniskjor ju äro Bröder:
Samma Gud dem skapat har.
Han dem alla klär och föder,
Lemmar uti samma kropp,
Kallade til samma hopp.
Uti en och samma werld
Ett och samma lif wi andas:
Lika wid war hädanfärd
Skull wärt stoft i jorden blandas
En och samma Frälsare
Blifwer allas Domare.
Kunna menniskjor då wäl
Dessa helga band förglömma,
Trampa sina likars wäl,
Kärlekslöst om nästan dömma
Utan Dygd och Mänsklighet
Le wid usslas usselhet?
Utaf Gud wi alle fått
Hwar sitt mått af lyckans håfwor;
Täflom då att göra godt,
Nyttjom rätt hans Nådegåfwor,
Och med ädla tänkesätt
Främjom den förtrycktas rätt!
Jesu! helga Du vårt bröst,
At wi, med Ditt milda hjerta,
Rörde utaf usslas röst,
Söke lindra deras smärta,
At med lydnad för Ditt bud,
Wi i mildhet likne Gud!
Låt Ditt ömma hjertelag,
Och Din glädje at förbarma,
Ge åt wara hjertan lag,
Lika ömhet mot den arma;
At oss äfwen nåd må ske.
Uti Din tillkommelse!
Tengström har äfven öfversatt ett par psalmer från tyska, den
andra af dem, Psalm til Predikan, förskrifver sig från Klopstocks
Geistliche Lieder, men är trots sin något högre flykt rätt obetydlig.1
1 Ålio Tidningar 1792, n:r 43, och 1793, n:r 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
