Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare 2 2 1
sättningar gjort djupt intryck på honom framgår af hans första
psalmparafraser, som uttryckligen anges vara versifierade »efter
Tingstadius ». Längre fram ändrade han mening om värdet af
dennes bibelarbete men under en tid af hans lif — och ingalunda den
för hans utveckling minst betydelsefulla — har det säkerligen haft
en stor mission att utföra genom att förläna hans egen
omedelbara känsla för Bibelns poetiska värde ett slags akademisk och
upplyst hemul.
Äfven på Nya Testamentets skönhetshalt torde hans blick
redan vid universitetet lia blifvit riktad. Græcæ linguæ professorn
Christofer Dahl föreläste ibland öfver evangelierna och uppehöll
sig särskildt gärna vid de johanneiska skrifterna.1 Han medgaf
väl, att dessas språk »icke hade full Classisk renhet», men han
gjorde bestämdt gällande, »att Johannes skrifter, utan afseende
på deras gudomliga innehåll, i Ästetisk skönhet voro att jemföra
med ålderdomens mest berömda arbeten »,3 Wallins mångfaldigt
betygade kärlek till de skrifter i Bibeln, som bära Johannes namn,
kan således ha tändts redan vid universitetet, där han hörde till
Dahls närmaste lärjungar. I estetiskt afseende omfattade denne,
vill det synas, liksom Svedelius, en i Sulzers riktning modifierad
klassicism med starkt framhäfvande af det godas och skönas
innerliga enhet.3 Han var äfven känd för »god smak i svenskan»
och hade vunnit pris i Svenska Akademien (1789) för
öfversättningar från Cicero och tilldragit sig Gustaf III:s gillande genom
öfversättningar från Horatius. Enligt Rosensteins omdöme var
Dahl den, som »närmast imiterade» konung Gustaf i svenskan.4
För Wallins allmänna estetiska uppfattning har slutligen
också Daniel Boethius’ undervisning varit grundläggande. De
teser, Wallin utfärdat till en disputation å Västmanlands-Dala
1 Prælektionskatalogen 1798, 1799. Se ock de under Dahls presidium
ventilerade disputationerna öfver johanneiska uppgifter (resp. Jon. Norden
1793, G. A. L. Enebom 1794, P. G. Reuterström s. å., de bägge sista öfver
prologen till Joh. ev.).
5 Sv. Literatur-Tidning 1814, n:r 42, i en recension af Hänleins
Inledning till Nya Testamentets skrifter.
3 Wallins förord till Dahls Tio Guds Bud (1822). Jfr KA 1910, sid.
64. — Om Dahls personliga tjusningsförmåga se A. A. Afzelius, Minnen
sid. 85 f.
4 C. Annerstedt UUH 111, sid. 651 f. Jfr Ljunggren, Sv. Akad:s Hist.
1, sid. 133, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
