Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare 25 i
oförvillade hjärtan»1 och är lika välkommen som öfvertygande för
»det rättsinniga, af synden ointagna, hjertat», är just den, som
»enda Sonen hvilken är i Faderns sköte hafver oss kungjort».2
»Nådens ordning är ej annat än en helig naturordning»3, det råder
den skönaste öfverensstämmelse mellan »mensklighetens ömmaste
åligganden, fordringar, förhoppningar» och »Jesu läras föreskrifter,
dygdemedel och löften». Deras sanning och värde inses däraf, att
»utom dem ingen ordning, ingen öfverensstämmelse, ingen
rättvisa vore tillfinnandes i världen».4 Dessa tankar har Wallin gång
på gång framfört från början af sin verksamhet som präst och till
slutet, de äro konstitutiva för hela hans åskådning och ansluta sig
till den rationella supranaturalismens allmänna grundtankar,
sådana de redan framställts af Spalding och en mängd andra
personligt fromma neologer.5 På samma gång motsvara de i
hufvudsak grundtankarna i Lockes Reasonableness of Christianity (1695),
såsom Troeltsch sammanfattat dem i sin öfversikt af
protestantismens utvecklingsgång i Kultur der Gegenwart.0 Häraf förstår
man den lugnt sympatiska ståndpunkt, Wallin alltjämt intog
till män, som Leopold, Lehnberg och Lindblom, medan han
samtidigt kunde, efter hvad det vill tyckas, lära åtskilligt af Kant och
Herder och deras svenska lärjungar. Han är af princip en
medelvägsman, hans åskådning är en medelvägslära7, och i
Lindblom kunde Wallin därför se »herden efter Guds hjerta»: »Han
framträdde i brytningen af tvenne motsatta tidehvarf: med
intetdera brottades han, med intetdera följde han blindvis: han gick,
vis och fördragsam, mellan båda och såg endast till, att Guds sak
ej skulle lida men. . . »8 Den teologiska litteratur, Wallins
boksamling" innehöll, hade också mestadels utgått från den moderata
neologiens målsmän: F. V. Reinhard, J. G. Rosenmüller, A. H.
Niemeyer, H. A. Schott, C. Fr. Stäudlin, J. Chr. W. Augusti, J. A.
1 Rel. tal 1:40.
2 Rel. tal III: 11 f.
3 Rel. tal III: 24.
4 Rel. tal III: 43 f. Jfr härtill sid. 26 f. därsammast. och I: 115, 131 och 281.
Se t. ex. dennes Bestimmung des Menschen utg. af Horst Stephan.
0 a. a., Teil I Abteilung IV, 1, 2. Aufl., sid. 68g f.
1 Rel. tal I: sid. 66, 280, III: sid. 207 f., 216 f.
s Rel. tal II: 96 (Likpredikan öfver Lindblom).
9 Förteckning på En Samling böcker i Exegetik, Homiletik, Æsthetik
m. 111. (Sthm 1840). Se Carlander, Svenska Bibliotek och Exlibris2, III, sid. 282.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
