Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Biskop Agardh mot lundateologien på 1830-talet. Också en strid om renlärigheten. Medd. af Oscar Hippel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Agardh mot lundateologien på 1830-talet.
Också en strid om renlärigheten.
Uti sitt arbete Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet
lämnar Rodhe en skildring af prästbildningsfrågan under
adertonhundratalets förra hälft och påvisar då äfven biskop Agardhs
sträfvan att lägga prästens utbildning väsentligen i domkapitlens
och kyrkans händer.1 Det ingick som ett argument i Agardhs
bevisföring emot de teologiska fakulteterna .och deras lämplighet för
prästbildningen jämväl, att de unga adepterna af den teologiska
vetenskapen förleddes till kätterska meningar och sålunda blefvo
odugliga för kyrkans tjänst. Visserligen var Agardh framför andra
en förkämpe för de nya idéerna i skolundervisningen, och han
förklarade äfven uttryckligen för vännen Tegnér, det han ingenting
hade emot den fria forskningen inom den teologiska vetenskapen,
men, säger han, »då den inplantas på en hop ynglingar, som ej hafva
tillräckliga förberedande kunskaper för att själfva pröfva, så
uppstår härigenom en fullkomlig sans-culottism inom kyrkan, som
skall medföra dess ruin, liksom den politiska medför statens. »2
De här nedan refererade brefven belysa ytterligare den då
pågående striden emellan kyrkan och teologien. I någon mån
komplettera de Reuterdahls kritik och recension af biskop Agardhs
mycket observerade »Handlingar rörande prestbristen i Lunds stift
samt prestbildningen vid Rikets Academier», den förra tryckt vid
slutet, den senare säkerligen under midten af året 1836. Men
äfvenledes visa de — och det är hufvudsakligen af den anledningen, jag
ansett dem värda större intresse — huru lundateologerna uppfattade
den mot dem riktade beskyllningen för kätterska tendenser.
1 Rodhe, Edv., Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet, I. Lund 1908.
2 -Ur Esaias Tegnérs Papper, Urval af samtidas bref till Esaias Tegnér.
Stockholm 1882, sid. 392.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
