Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Biskop Agardh mot lundateologien på 1830-talet. Också en strid om renlärigheten. Medd. af Oscar Hippel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelanden och aktstycken
321
Att, såsom Thomander i brefvet här nedan framkastar, biskop
Agardh varit upphofvet till denna »prickning» af lundateologien
från statssekreterarens sida, framgår både af situationen samt
Agardhs bref till Tegnér.1
Samtliga de refererade brefven äro hämtade ur den
Hartmans-dorffska brefsamlingen i Riksarkivet. Något bref från
Hartmansdorff till professorerna Ahlman och Thomander rörande denna fråga
finnes ej uti respektive samlingar. I Hartmansdorffs svar på
Thomanders skrifvelse (se nedan) af den 14 april nämnes ingenting
härom. Reuterdahls brefsamling är, som kändt, ännu icke
tillgänglig.
Bref från M. E. Ahlman till statssekreteraren
Hartmansdorff dat. den 9 juni 1836:
»Herr Doctor Reuterdahl har, i förtroende, gifvit mig del af
den uppmaning till försigtighet vid Theologiens Vetenskapeliga
behandling, som Herr Stats-Secreteraren ynnestfullt meddelat
Honom och Herr Prof. Thomander. Mera än för någon af dessa
Lärare kunde en sådan erinran vara behöflig för mig. Jag föreläser
neml. Dogmatiken, inom hvars område de båda motsatserna:
Orthodoxie och Heteroxie egenteligen ligga, och emedan jag giort och
gör critiska, ehuru för det mesta blott logiska, anmärkningar mot
det så kallade Gamla Orthodoxa systemet, hvarom alle med krage
käckt dömma, men hvilket få, äfven bland de med Theologiens
insignier på hufvud eller bröst decorerade, grundligen känna, är det
i sanning förunderligt, att icke jag snarast varit nämnd vid detta
slags angifvelser, i fall de icke skulle haft rent af personliga
åsyft-ningar. Å egna och alle de härvarande Theologers vägnar, som
behandla Theologien något annorlunda, än såsom en Orthodox, temligen
utnött och vattuaktig utanlexa, vågar jag försäkra, att ingen
fruktar den strängaste, vare sig offentelig eller enskilt, undersökning,
fastän ingen kan önska den förra, emedan den lätteligen kunde
vålla åtlöje eller scandal, ettdera eller båda, och kanske både
inom och utom Riket. Hvad vi alle önska är, att, när enskilta
angifvelser förekomma mot en eller flera, de med förakt
bemötas eller åtminstone anses, eller ock, om angifvarens fullmakt
synes berättiga honom till någon uppmärksamhet, han då måtte
uppmanas till styrelsen ingifva sina anmärkningar, och att dessa i
1 Se Ur Esaias Tegnérs Papper, sid. 416.
Kyrkohist. Årsskrift 1915.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
