Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
littf.raturöfversikter
källforskning, sådan klar och fängslande framställningskonst, att
det väl förtjänar priset. Närmast träffas väl en svensk läsare af
en missräkning. Pont har den uppfattningen, att de första årens
reformationsrörelse i Holland—Belgien (han tar Nederländerna
i dess dåvarande vidare geografiska betydelse) bar en »allmän
reformatorisk, icke en specifikt luthersk karaktär», och att äfven
sedermera beteckningen »luthersk» blott var detsamma som
kät-tersk och ej garanterade förefintligheten af lutherdom. Därför
afstår han från att söka ge en genomförd teckning af
reformationens uppkomst och utveckling på Holland på 1520-talet, dess
lutherska karaktärs modifierande genom »sakramentarerna» (Hoen,
Röde m. fi.) och tillbakaträngande genom döparna 1530—35,
dess nya framväxt som ledande inom den nederländska
protestantismen efter katastrofen i Münster, ända tills den undantränges
af kalvinismen mot slutet af 1540-talet, då också i Tyskland 1549
klyftan mellan Calvin och lutherdomen vidgade sig. Af denna
utomordentligt intressanta utvecklingshistoria får man blott
spridda drag vid Ponts detalj behandling af lutherdomen på
enskilda platser; den tillhör enligt honom icke den lutherska kyrkans
historia i Nederland. Den första fasta punkten i denna historia
är förekomsten af en verkligt luthersk församling i Antwerpen
1566—67, som afvisade ali förbindelse med reformerta och
dö-pare och som fick stort inflytande på alla de lutherska
församlingar, hvilka bildades i början af 1600-talet. Denna
Antwerpen-församling hade sin egen trosbekännelse, agenda, sångbok, som
sedan officiellt infördes i Amsterdam. Med denna församling
stå vi först på säker luthersk historisk grund; den tar Pont till
utgångspunkt för sin undersökning.
Att ens ytligt referera innehållet är af utrymmesskäl omöjligt
på grund af undersökningens betydande omfång. Några
antydningar må vara nog. Pont uppdelar sin historia i två perioder,
den som ligger före och den som ligger efter Albas uppträdande
1567. Inom den förra delen behandlar han i kap. 1 den
antwer-piska lutherska församlingens uppkomst till 1567. Här föras
vi tillbaka ända till den första utbredningen af Luthers skrifter
i Antwerpen, lutherdomens fäste i augustinklostret och
Hendrik van Zutphen, olikheten mot Luther i sakramentsläran (Hoen,
Röde, Gnapheus etc.), som framträdde redan 1521 i den
öfversatta märkvärdiga skriften: »Van den oiden ende nieuwen God»
(enl. Pijper troligen af Thomas Münzer, enl. De Hoop Scheffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
