Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
iI
öfversatt af Paulus Eliæ i Köpenhamn) och 1524 i skriften
»Re-futacie vant Salve Regina»; här påvisas huru Luther trots
afvikelser dock alltfort är den egentliga auktoriteten, reformationens
utgångspunkt. Vi föras i korthet till Aleanders och, efter Leo
X:s död, Glapions ledning af de religiösa angelägenheterna i
Ne-derland, inkvisitionens och förföljelsernas begynnelse, och huru
därigenom omkr. 1523 den kraftigare öppna reformatoriska
rörelsen i Antwerpen var så godt som kväfd, äfven om inkvisitionen
aldrig upprättades i Antwerpen före 1550. I det tysta verkade
reformationen vidare, särskildt genom bibelöfversättningar efter
Luther. Pont framhåller dock, att i dessa det specifikt lutherska
saknades, och att de många bibelöfversättningarna därför icke
medverkat att sprida lutherdom i Nederland; lutheranerna kände
det själfva, då de 1612 beslöto att låta en riktigt luthersk
bibelöfversättning verkställas. Att följa detaljerna i Antwerpen tillåta
ej källorna. Med 1530-talet begynte Luther träda i
bakgrunden i den nederländska rörelsen; i stället kommo andra
auktoriteter, särskildt Bucer och anabaptisterna. Luthers uppträdande
i bondekriget bidrog ock att aflägsna holländarnas sinne från
honom. Hans till holländska öfversatta stora bekännelse om
nattvarden mot Zwingli vann ej anklang. Men framför allt
utträngdes Luther, därför att han ej ville veta af konventikelväsen,
hvartill hela samhällsstrukturen och det religiösa läget drefvo
nederländarna, ej blott döparna utan ock »lutheranerna».
Däremot stärktes detta af Calvin, och därför tog hans åskådning snart
ledningen äfven bland Antwerpens protestanter från 1547 och
framåt. De verkliga lutheranerna, som ej ville bilda
konventik-lar och ej kunde bilda kyrka, lefde i clet yttre kvar som romerska
katoliker, visserligen utan att använda dessas kyrkliga inrättningar
annat än dopet och vigseln; de voro okyrkliga romerska, som i
familjens sköte lefde af evangelisk religiositet.
Antwerpen, det nordeuropeiska Venedig, träffades 1550 af
Karl V:s stränga religionsplakat; men då dess genomförande skulle
betydt handelns undergång, modifierades tillämpningen.
Lutherska predikanter uppträdde, men utan större inflytande på folket,
enär de mest voro tyskar. Ubikvitetsläran trädde på 1550-talet
i förgrunden hos lutheranerna och skilde dem än mera från andra
protestanter; en predikant uppsatte 1564 en luthersk
trosbekännelse, som är ett verkligt dokument för den typiska nederländska
lutherdomen. — Till 1560 hade de reformerta i Antwerpen knap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
