Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c? I.ITTER ATURÖFVERS1KTER
möjlighet efter 1528 försvunnen. Hade Antwerpen ej varit en
internationell handelsstad med bl. a. tysk befolkning, så hade
aldrig en luthersk kyrka där uppkommit, dömer Pont. Zutphen,
Hoen, Gnapheus etc. stodo i kontakt med Luther utan att bero
af honom; Luthers böcker spredos, men ingen inhemsk litteratur
af rent luthersk typ växte fram. Före 1566 kan ej namngifvas
en enda nederländare, som skrifvit en typiskt luthersk bok.
Luthers och den tyska protestantismens inflytande befordrade det
allmän-reformatoriska; men det säreget lutherska, det säreget
tyska har aldrig fått resonans i nederländska folket. Äfven
1567 var den lutherska strömningen i Antwerpen obetydlig,
jämförd med de större »sakramentariska» och anabaptistiska och
framför allt den växande kalvinska.
3 :dje Hoofdstuk ägnar Pont åt de lutherska rörelserna i
Amsterdam, Kuilenburg, Deventer, Woerden och Breda till 1567.
Slutresultatet af den detaljerade undersökningen blir, att
öfverallt den lutherska strömningen bars af utländska element, mer
eller mindre kraftig allt efter lifligare eller svagare
handelsförbindelse med Norden (Amsterdam och Deventer hade nära
förbindelse med Bergen och Östersjöstäderna) eller Tyskland, men
öfverallt en strömning, som icke var nederländsk. Detta gällde
t. o. m. Deventer, hemmet för Gert Groote och det gemensamma
lifvets bröder, hvars brödrahus i början blefvo lutherdomens borgar.
Där verkade Hinne Röde, som fördrifvits från sitt rektorat i
Utrecht; där öfversattes Luthers nya testamente före 1528. Men
så kom reformationens undertryckande genom Karl V och
ana-baptismens framryckande. I Deventer verkade 1534 Jan Matthijsz;
där samlades sedan såväl Batenburgers som Davidjorister; Joris’
»Wonderboek» trycktes där. På 1560-talet trängde den reformerta
åskådningen segrande fram; predikanten Carolus Gallus var en
af de i Genève af Calvin och Beza skolade nederländarna. När
krisen 1566—67 kom, kunde i Deventer lutherdom spåras blott
hos de utländska elementen; när protestanterna 1580 fingo frihet,
voro de i Deventer kalvinister. Att på denna plats, där
lutherdomen dock kunnat få en fruktbar åker, den aldrig växte upp,
berodde främst på, att den saknade kraftiga och öfvertygade
lutherska predikanter; äfven reagerade brödrahusens humanism
mot Luthers nattvardslära; och så kom Gallus’ stora personliga
inflytande. — Den lutherska församlingen i Woerden är den enda,
som har ett sigill med en verkligt historisk, icke en symbolisk figur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
