Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c?
i.Itter aturöfvers1kter
etc.) talar särskildt Bryssels och Leu vens reformationshistoria.
Vi kunna ej följa detaljerna. Sammanfattningen blir ungefär
den, att i de flesta områden hade Luther och den tyska
reformationen ett visst inflytande före 1530; Luther hade öfverallt gifvit
stöten till rörelsens uppkomst, och han var den stora
auktoriteten till omkr. 1530. Men äfven då stod man mot honom med den
nykterhet, som karakteriserar det nederländska folket, och antog
aldrig hans nattvardslära. Förblifvande var hans inflytande
ingenstädes. Under det att anabaptisterna ryckte med sig massan, gingo
de mera bildade sin egen väg. De kunde ej sluta sig till
lutherdomen, som gick upp i renlärighet och uppträdde som fanatiker mot
annorlunda tänkande i fråga 0111 ubikvitet och konsubstantianism.
Somliga närmade sig kalvinismen, andra bucerianismen. En och
annan antog af endräktintresse Augustana, utan att dock bli luthersk.
Så uppkom särskildt i norra Nederländerna, Amsterdam,
Over-ijsel, Deventer, Kuilenburg, Woerden, Leiden etc., en strömning
som bar skenet af lutherdom. Nu kommer den stora frågan, huru
utvecklingen förde äfven denna att redan 1572 ej mera vilja
erkänna Augustana, och att nybildade församlingar då ej ens ville
ha skenet af lutherdom. På denna fråga svarar Pont i bokens
andra hufvuddel, sedan han i första hufvuddelens sista kapitel
gifvit en framställning af de lutherska skrifter och sånger, som före
1567 voro spridda och sjungna i Nederländerna, och uppvisat,
att dessa aldrig trängt ned i folklifvet.
I andra delens första kapitel behandlas lutherdomen i
Nederländerna 1567—76 (pacifikationen i Gent). Det var det spanska
förtryckets tid, när »kättarna» höllo sig mera dolda. Döpare
och reformerta uppträdde dock öppet på åtskilliga platser; men
om lutheraner kan talas blott i Antwerpen och Woerden. I
Antwerpen bildades nu en reformert »kyrka under korset», ledd af
den 1571 brände Jean Missuens; men lutheranerna kunde enligt
Luthers och Westphals anvisning ej bilda en dylik kyrka utan
måste fortsätta som i det yttre katoliker. 1574 års förfärliga
furie éspagnol träffade alla riktningar och bidrog att föra öfver
de patriotiska katolikerna att medverka till religionsfriheten
genom pacifikationen i Gent, med den reformerta läran som officiell
i Holland och Zeeland och den romerska i de 15 södra provinserna.
Därmed kunde äfven lutherdomen framträda. -— I Woerden hade
då redan en plats i Holland gifvits åt officiell lutherdom. Det
skedde ej genom folkmeningen utan genom myndigheternas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
