Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ur reformationslitteraturen. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
LITTER ATURÖfVERSIKTER
sig ut öfver världen. Med sina föreläsningar har han ytterst
velat tjäna arbetet för detta mål. Hvad tänker nu han och de
anglikanska kyrkomännen, när denna stora tanke om en evangelisk
katolicitet genom Englands uppträdande på Frankrikes och
Rysslands sida i världskriget kommit längre från sitt förverkligande
än någonsin tillförne?
Gustav Anrich: Martin Bucer, Trübner Strassburg 1914,
147 s. 3 M.
Det bästa som vi hittills ägt öfver Bucer, har varit den
betydande Calvinkännaren A. Lang’s »Der Evangelienkommentar
M. Bucers und die Grundzüge seiner Theologie» 1900. Det har
ej varit lätt att få en opartisk bild af honom. Han dog i
landsflykt, hans ben brändes i hat, och hans minne förvanskades af
alla partier. Han har fått vänta på förståelse för sin gärning och
dess väldiga betydelse. Nu har ändtligen en sammanhängande
biografi af modern vetenskaplig halt kommit.
Strassburgpro-fessorn Anrich är ju välkänd genom flere skrifter både till gamla
kyrkans och den moderna ultramontanismens historia. Här
föreliggande arbete har han närmast författat som stöd för
insamling till en Bucerstaty i Strassburg; det är därför populärt
i formen, utan vetenskaplig apparat i noter och med illustrationer
(af Ph. Kamm). Att vidsträckta originalforskningar dock ligga
bakom, bekräftar författaren själf. Han sympatiserar
naturligen helt med sin hjälte; hans teologiska ställning till
reformationstidens mest omstridda fråga framgår däraf, att han
betecknar Zwinglis nattvardslära icke som en ur vattning af
sakramentet, utan som en följdriktigt genomförd nybyggnad på den
evangeliska gudsdyrkans och församlingsprincipens grund, under
utnyttjande af urkristna motiv och under fullständigt brytande
med det katolska sakramentsbegreppet. Anrich har ock blick för
svagheterna hos Luther, fast han utan tvekan erkänner honom som
den ende store, originelle nyskaparen, läraren äfven till Bucer.
I första kapitlet få vi följa Bucer under ungdomen, hans
inträde i klostret året efter Luthers, men af helt andra motiv, hans
utveckling till erasmian, hans möte med Luther i Heidelberg 1518,
som gjorde honom till »martinian», hans afvikande från klostret,
vistelse hos Sickingen, deltagande i riksdagarna i Worms och
Nürnberg 1521, kringvandrande efter Sickingens olyckliga krig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
