Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
■ qI
ning, som räckte till omkr. 1650, då så många af dem återvändt
till England, att man ej längre kan spåra engelska Waterlanders.
Före denna union hade Smyth redan gått ur tiden, aug. 1612;
han är begrafven i Newe Kerk. Om honom har historikern biskop
Creighthon fällt yttrandet, att »ingen af de engelska separatisterna
hade ett noblare sinne och en skönare själ än John Smith». Mot
slutet af hans lif hade de hårda erfarenheterna modifierat hans
syn. Han återvände ej till engelska kyrkan eller öfvergaf sin lilla
kongregation; men han lärde sig inse, att det fanns rättsinnade
människor i alla kyrkor och att Separatismen icke garanterade
en fullkomligare kyrka.
Kap. 10 följer den engelska baptistkongregation, som leddes
af Thomas Helwys och John Murton. Sedan den i omkr. två år
lefvat separerad från Smyth i Amsterdam, återvände den till
England 1611 eller 1612. De flesta separatisterna sympatiserade med
Smyth; men Helwys blef partiets ledande tänkare. Vi känna fyra
verk af honom från tiden 1611—12; däri framhöll han bl. a., att
ej ett kovenant utan endast dopet bildar en sann kyrka; dopet
(med begjutning) är absolut nödvändigt för saligheten, och
barndopet är tillräcklig synd för evig fördömelse. Helwys var liksom
Smyth påverkad af arminianismen och trodde på den universella
försoningen; han tillhör sålunda general-baptisterna. Puritanerna
visade han stor fientlighet, och brownister’ och barrowister
dömde han hårdt. Han ansåg, att kristna ej fingo fly till
främmande land för att undgå förföljelse; han återvände ock till
England och blef martyr för sin tro. Sannolikt dog han i fängelse
i London omkr. 1613—14; säkert var han död 1616. John
Murton, som ock satt i fängelse 1613, blef efter denna tid ledare af
den första baptistförsamlingen på engelsk mark. Rörelsen ansågs
väl ännu vara utan större betydelse, ehuru Murton bedref en
flitig författarverksamhet, som Burrage uppklarar. Bland annat
som därur belyses är, att dopet hos de första baptistiska
församlingarna i England tydligen hade ersatt kovenantet, och att hvarje
enskild medlem kunde predika och förvalta dopet. En af dem,
Edmond Jessop, som 1623 återgick till engelska kyrkan, har ock
i polemiska skrifter lämnat värdefulla upplysningar; bl. a.
framgår där, att neddoppning ännu ej förekom.
Kap. 11 är en undersökning om de engelska
general-anabap-tisterna mellan 1624 och 1642. Redan före 1620 voro sannolikt
baptistiska kongregationer organiserade på flere ställen i Eng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
