Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist. Medeltidens kyrkohistoria, Stockholm 1913, Lutherska Reformationens historia, Stockholm 1915. Anm. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
■ qI
öfverhufvudtaget inte på 1500-talet. Det .moskovitiska riket har
visserligen mot slutet af 1400-talet vunnit åtskilligt i styrka, bl. a.
i samband med idén om Moskva såsom Konstantinopels arftagare,
såsom förf. riktigt framhåller. Men det förmår ännu ganska litet
mot den polsk-litauiska stormakten, hvars betydelse för Ryssland
(herraväldet öfver Kiev, utbildandet af den liüryska nationaliteten)
kunde lia framhållits något mera (s. 116), och som når. sin kulmen
åt öster först kring 1600 (unionen i Brest 1596, inblandningen i den
ryska, »stora oredan»). Först därefter börjar Rysslands marsch
västerut.
LR har, i noggrann öfverensstämmelse med sin titel, icke
karaktären af en allmänkyrkohistorisk teckning af
reformationsdecennierna, utan af ett specialarbete öfver lutherdomens uppkomst och
utveckling till Luthers död 1547. Zwinglianism, döperi och
spi-ritualism medtagas såsom biföreteelser. Utvecklingen i Tyskland
utgör hufvudlinjen; öfriga länder tagas med på de punkter, där
händelsernas gång så kräfver — ett stort framsteg i förhållande till
den tyska vanan i reformationsframställningarna att behandla alla
andra länder (med undantag af Schweiz) bihangsvis på slutet.
Den första afdelningen, »Genombrottet», är parallell med
Lutherpartiet i förf:s »Luther, Loyola, Calvin i deras reformatoriska
ge-nesis» (1912); framställningen är här i det hela mera sammandragen
än där, men med betydelsefulla nya inskott (t. ex. om striden inom
augustinerorden och Luthers Romresa). Man rör sig ju här på ett
område, där forskningens framsteg f. n. äro lika snabba som
betydelsefulla (efter förf:s verk har redan en ny viktig monografi sett
dagen: O. Scheel, »Martin Luther, I.»). De följande afdelningarna
heta: »Evangelisk kyrkobildning och spiritualistisk sektrörelse i
Tyskland-Scliweiz-Nederländerna 1521—32», »Nytt centrum för
lutherdomen i Sverige 1524—31» (ej utfördt), »England lösbrytes
från Rom 1529—36» och »Lutherdomens stora segertåg på
1530-och 1540-talen». Framställningen är i detta band afsevärdt
bredare än i de föregående: bortåt 300 sidor ägnade åt endast 3 ä 4
decennier, men detta är förvisso väl motiveradt genom tidehvarfvets
säregna betydelse. Den öfverströmmande rikedom af fakta, som
här bjudes,visar i eminent grad förf:s kontakt med den oerhörda
moderna speciallitteraturen på området.
Kompositionen har här och där vissa svagheter. En af dem
erkänner förf. öppet, och motiverar den också: det är att afdelningen
om Sverige ej blifvit utförd, något som bl. a., då Danmarks refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
