Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist. Medeltidens kyrkohistoria, Stockholm 1913, Lutherska Reformationens historia, Stockholm 1915. Anm. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9-2
litteraturöfversikter
vid 1300-talets början. I stället kommer just på 1300-talet
höjdpunkten af ordens utveckling (Kniprode 1351—82). Det har
varit så, att de högmedeltida idealen och organisationerna i vissa fall
bevarat sin lifskraft längre på kristenhetens periferi än i dess
centrala länder (jfr t. ex. T. Höjer, »Studier i Vadstena klosters och
birgittinordens historia», s. 25 ff.).
§ 8 heter »Den västerländska religiositetens utprägling i
rättslig anda genom den kyrkliga organisationen»; paragrafens innehåll
bygger emellertid helt på Hauck’s framställning af hithörande
företeelser i Tyskland (»Kirchengeschichte Deutschlands» V: 1;
jfr förf:s rec. i denna Årsskrift 1913). Här borde någon blick på
förhållandena i öfriga länder också varit med, om omdömena skola
kunna generaliseras till att gälla Västerlandet i dess helhet.
Ur Brilioth’s nya afhandling om »Den påfliga beskattningen
i Sverige intill stora skismen» är en del nytt att hämta särskildt
rörande omdömena om Avignonpåfvedömet (s. 8 f.) och kurians
organisation och inkomster (s. 17 ff.).
I paragrafen om nunnemystiken (§11) får man ej någon
föreställning om att Katarina af Siena hade en hel rad italienska
föregångare; den mest bekanta af dem är väl Angela af Foligno († 1309),
från hvilken några kapitel i Arndt’s »Sanna kristendom» äro
hämtade. Joh. Jörgensen har skrifvit om några hithörande
personligheter (»I det Høje», 1908). — Den märkliga engelska mystiken
med Richard Rolle († 1349), Walter Hilton († 1396), Juliana af
Norwich († 1443) o. a. finnes ej omtalad; den har på senare år
börjat rätt mycket studeras i England.
Förf. skrifver på några ställen »transubstantiation» i st. f.
»transsubstantiation» (s. 81, 105, 145, äfven MK s. 201, 240). —•
I Konstans var det ej fråga om kätterier hos birgittinerna (s. 95) —
jfr Höjer s. 163 ff. Nils Ragvaldsson var icke ledare vid
Arras-kongressen 1435 (s. 123); förlikningen i Kalmar 1436 ingicks efter
hans hemkomst från Basel (s. 112) — jfr V. söderberg i »Bidrag
till Sveriges Medeltidshistoria». Spridandet af Birgittas
Revela-tioner blef icke förbjudet på Baselkonciliet (s. 132); man påbjöd
endast att vissa förklaringar skulle bifogas till några anfäktade
punkter vid förkunnandet af Revelationerna (jfr min exkurs C.
i »Birgittastudier. I»), •— Smolensk togs af ryssarna 1514, ej
1415 (s. 140), men denna händelse har knappast någon
kyrko-historisk betydelse; man kan inte se den som bevis på något
större framträngande af Ryssland västerut. Något sådant sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
