Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Heinrich Garretts. Johannes Ligorius, sein Leben und seine Bedeutung für das Luthertum Ostfrieslands und der Niederderlande. Emden 1915. Anm. af Herder Block - H. Wijkmark. Wolffs filosofi och svensk teologi. Ströftåg i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans årsredogörelse 1914—1915. Anm. af Hugo Sommarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
litter aturöfversikter
gaf ju Gustaf Vasa 1558 tillåtelse till egen gudstjänst i Stockholm.
Hans dotter grefvinnan Katarina var ganska mycket inblandad i
de religiösa striderna i Ostfriesland.
Den ofvan anförda boken behandlar den viktigaste
representanten för lutherdomen i de nämnda trakterna under
reformationsårhundradet. Det är en skiftesrik lefnad, som därmed skildras,
under hvilken Ligarius äfven en tid var hofpredikant vid grefve
Edzarts och hans gemål Katarinas hof. — Af de motsatta
religiösa riktningarna i Ostfriesland och Holland ha de reformerta
blifvit mest skildrade. Man är författaren tacksam, att han äfven
gjort de lutherska till föremål för framställning. Ett riktigare
fördelande af skuggor och dagrar i fråga om de då så häftiga
konfessionella striderna synes därmed på flere punkter vinnas. I någon
mån synes t. ex. den hårda behandling de reformerta flyktingarna
vintern 1553—1554 fingo röna i Danmark och Nordtyskland
möjligen vinna förklaring genom deras beteende senare i Emden, där
de blefvo väl mottagna, men likväl anordnade en bildstorm och
med stenkastning krossade orglarnas pipverk såsom djäfvulens
pipor.
En punkt af svenskt intresse är författarens förmodan (s. 119),
att Ligarii användning i sin Agenda på ett par ställen af ordet
»Priester» som beteckning för liturgen härrör sig däraf, att
Katarina, som vid hofvet varit tongifvande i religiösa ting, användt
denna beteckning, vid hvilken hon varit van från Sverige, och den
så också i början influtit i Ligarii arbete. I det protestantiska
Tyskland användes ju namnet »Priester» så godt som icke alis.
Det fick där bibetydelsen af »papistischer Pfaffe». För min del
tror jag, att författarens förmodan, att här föreligger ett inflytande
från den svenska beteckningen »präst», är riktig och är af intresse
såsom symptom för det inflytande Ligarius äfven i annat kan ha
mottagit genom Katarina från svenskt kyrkligt lif, oaktadt mellan
honom och Katarina äfven i vissa stycken torde ha förefunnits
en motsats.
Herder Block.
H. Wi j km ark, Wolf/s filosofi och svensk teologi. Ströftåg
i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans
årsredogörelse 1914—1915.
Då Annerstedt säger, att »filosofiens historia vid Upsala
universitet icke ännu är skrifven, och själf gör jag icke anspråk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
