Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - H. Wijkmark. Wolffs filosofi och svensk teologi. Ströftåg i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans årsredogörelse 1914—1915. Anm. af Hugo Sommarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar ■ qI
att kunna göra det »*, ger han uttryck åt behofvet af och
förhoppningen om att det filosofiska tänkandets utveckling i Sverige
göres till föremål för en ingående undersökning. Annerstedt själf
bidrar härtill genom att uppdraga de allmänna konturerna af
filosofiens historia i Upsala t. o. m. 1700-talet. I Hammarskölds
»Det filosofiska studium i Sverige» äga vi ett arbete, som vi i
brist på ett fullständigare och modernare sådant alltfort måste
taga hänsyn till. Nyblæus’ »Den filosofiska forskningen i Sverige»
är orienterad från utpräglad boströmiansk ståndpunkt och tager
föga notis om en utveckling, som författaren anser icke utgöra
direkta förutsättningar för Boströms filosofi. På grund häraf
behandlar han ej t. ex. wolffianismen. Th. Rein, »Filosofiens
studium viel Åbo universitet», kastar äfven ljus öfver den svenska
filosofiens historia. Och hvad angår särskildt 1700-talets filosofi,
som hittills af forskningen mest varit ställd i skuggan, har den på
senare tid blifvit belyst i monografier som Alb. Nilssons Neikter2
och Thorild samt Lamms Swedenborg.
Men philosophia leibnitio-wolffiana, som dock hos oss satt i
högsätet under en stor del af 1700-talet och spelade en betydande
roll i tidens andliga lif, har hittills icke lockat forskarna till ett
närmare studium. Den förste, som i våra dagar beaktat
wolffianis-mens insats i vår andliga odlings historia, är Em. Linderholm, som i
sin afhandling om Sven Rosén redogjort för ifrågavarande
filosofis första uppträdande i Sverige. Men då denne författare icke
haft anledning ingå på en närmare utredning af wolffianismens
historia i Sverige, är det med stort intresse man går att taga del af
Wijkmarks studie öfver Wolffs filosofi och svensk teologi. Och det
är särskildt glädjande, att en teologiskt bildad forskare
behandlar den wolffska filosofien, då den äger det intimaste samband med
teologiens historia och kyrkligt lif. Som »Väter der Theologie»
nämner visserligen Troeltsch de flesta af den nyare filosofiens
stormän3, men af dessa har väl ingen omhändertagits af teologien så
mycket som Wolff, hvilken också »är af mer kultur- och
kyrkohistoriskt intresse än af filosofisk betydelse ».4 Och beträffande
wolffianismen i Sverige kan man instämma i ett uttalande af Linderholm:
1 Annerstedt, Upsala universitets historia, III: 2, s. 424.
2 I Samlaren 1913. Nilsson ger här äfven en kort öfversikt öfver
wolffianismen.
8 Troeltsch, Preussische Jahrbücher, Okt. 1903, s. 30, 31.
J O. Pfleiderer, Geschichte der Religionsphilosophie, s. 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
