Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - H. Wijkmark. Wolffs filosofi och svensk teologi. Ströftåg i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans årsredogörelse 1914—1915. Anm. af Hugo Sommarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
litter atu röf versikte r
Hvad själfva saken angår, är det nog så, att den
leibniz-wolff-ska filosofien börjar »vinna insteg äfven i vårt land under loppet
af 1720-talet».1 Och detta såväl i Stockholm som Upsala. Till
Wolffs första anhängare höra Klingenstierna och A. Celsius. Den
förre hade tvifvelsutan redan 1723 lärt känna Wolffs filosofi.2 I
konstitutionsprojektet af 1726 hemställes, att logices professorn
borde proponera »Pneumaticam, i synnerhet contra Atheos bevisa
existentiam, attributa et providentiam Dei», emedan »redan
Aristoteles framlagt en theologia naturalis och de nyare philosophi
som följa Cartesium efter tillika med några af eclecticis, såsom
Christianus Wolfius och andra, under namn af Metaphysica förstå
en sådan disciplin, som handlar De deo et mente humana».3 Och
ett bland de tidigaste exemplen »på den naturliga teologiens
insteg hos oss under inflytande af den Leibniz-Wolffska filosofien
finna vi», skrifver Linderholm, »i Rosén, som representerar det
tidigaste mig kända exemplet på den förut skisserade wolffianismens
’ teologiska utvecklingen, alldenstund hans sträfvanden i lika
riktning gå tillbaka till 1728 och tidigare».4 Det var det religiösa
visshetsproblemet, som dref Rosén och den samtida akademiska
ungdomen till studium af den leibniz-wolffska filosofien, med hvars
matematiska, d. v. s. deduktiva metod ’man »hoppades kunna ge
ny fasthet åt dogmat, en matematiskt säker bevisning för dess
möjlighet gentemot de nya angreppen och tviflen».5
Redan Linderholm har sålunda påvisat, att wolffianismen
intränger i Sverige under loppet af 1720-talet, en tidsbestämning,
som är tillräckligt exakt för att angifva insteget af en filosofisk
åskådning och som alltså ej korrigeras af Wijkmarks besynnerliga
tal om »den traditionella uppgiften» och af hans förslag att
»framflytta tiden bortåt ett lustrum». Linderholm har f. ö. ådagalagt,
huru relativt torftiga källor — ett par af Roséns bref •— då de
grundligt utnyttjas, kunna ge uppslag till en verkligt gifvande
undersökning. Kyrkohistoriens representanter i Uppsala med dom-
1 Linderholm, Sven Rosén, s. 143.
2 O. a. a., s. 143. Swedenborg hade redan under sin vistelse i
Greifswald 1714—1715 känt till Leibniz och Wolff. Om hans förhållande till dem
se Hj. Holmquist, Bibelforskaren 1909, s. 59 samt Lamm, Swedenborg, s." 3
Si. 73-
3 Annerstedt, a. a., III: 2, s. 425.
4 Linderholm, a. a., s. 153.
0 Linderholm, s. 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
