Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
HJALMAR HOLMQUIST
svenska arkiven liksom förutbestämd för den ena hufvuduppgiften,
Lunds lärostol genom närheten till kontinenten och saknaden af
svenskt kyrkohistoriskt arkivmaterial af större omfång hänvisad
till den andra.
Om Lundströms hufvudgärning också kom att tillhöra den
svenska kyrkohistorien, så fattades honom hvarken intresse för
eller själfständigt arbete inom den allmännas område. Vi ha
redan nämnt om hans föreläsningar öfver de tre första
århundradena. Denna period var nog den, som mest fängslade hans
intresse. Åt den ägnade han redan sin installationsföreläsning;
inom den föllo flere af hans uppsatser af allmänkyrkligt innehåll.
Här må erinras om hans editioner på svenska med inledningar
af några af de äldsta äkta martyrakterna i KÅ 1908 och 1911
(särskildt intressant är Carpus’, Papylus’ och Agathonikes
martyrium från 160-talet, ett af de äldsta bevarade), hans »Ett
öfver-skattadt kyrkohistoriskt fynd» i Bibelforskaren 1900 (där han
framlade skälen för, att den då i sin fullständiga text nyfunna
Testamentum Domini Nostri Jesu Christi visar författningsordningen
under rikskyrkans och ej under urkristendomens tid), och den lilla
skissen i KÅ 1901, huruledes genom en gammal felskrifning
traditionen uppkom om den i verkligheten ej existerande Nilön Tabennæ.
Till 1400-talet fördes han genom det egendomliga fyndet af en
handskrift till en aldrig af trycket utgifven skrift af Joh. Huss: Historia
gestorum Christi. L. utgaf den af trycket med inledning 1898. Han
fick därvid tillfälle att lämna bidrag till de gamla
bibelöfversättning-arnas historia. Samma år tryckte L. i Kyrklig Tidskrift det utmärkta
föredrag, som han då hållit vid 400-årsminnet af Girolamo
Savano-rolas dystra slut. Det visade, att L. som högtidstalare i sin krafts
dagar kunde ge sina föredrag en förening af vetenskaplig soliditet
och medryckande vältaligt patos. Här mötte ock uttalanden, hvilka
liksom programmatiskt angåfvo hans egen historiskt-teologiska
uppfattning. — Bredvid de första kristna århundradena behandlade
L. med förkärlek i sina föreläsningar reformationen. Här kom han
med en skarpsinnig och djärf hypotes i uppsatsen »Betydelsen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
