Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN
LUNDSTRÖM
Luthers ord om ett svar utan horn eller tänder» i KÅ 1907: Eck
hade använt uttrycket »non cornute» i den allmänna meningen af
ett enkelt svar utan sofisteri; men för Luthers lifliga fantasi hade
genast tett sig det månghornade vidundret från studentdepositionen,
och då utlöste sig hans oerhörda själspänning i den humoristiska
omkastningen af Ecks »non cornute» genom tillägget »neque
den-tatum», alltså »utan horn och tänder». Lundströms viktigaste
undersökning på den allmänna kyrkohistorien knöt också till
Luther, när han, som redan har nämnts, åt K. Katekesnämnden
utarbetade en »Historisk-kritisk utredning angående Luthers lilla
katekes, med särskild hänsyn till frågan om en svensk normaltexts
fastställande», hvilken ännu ej fördigtryckts, när författaren för alltid
måste nedlägga pennan. Det är en vacker afslutning på hans
forskarebana. — Till studiet af pedagogen Ramus och ramismen,
liksom till ingående studium af 1600-talets allmänna religiösa
karaktär fördes L. i samband med sina docent- och
professors-specimina om »Laurentius Paulinus Gothus». Eduard Meyers
märkliga arbete om mormonismen lockade på sistone L. till
studier på detta gebiet, äfven med det praktiskt-kyrkliga intresset
att belysa mormonismens propaganda i Sverige. De resulterade
bl. a. i en folkuppsats om mormonerna för 1914 års almanacka.
Af vida större omfång och betydelse blef emellertid Lundströms
litterära insatser inom den svenska kyrkohistorien, äfven om vi
bortse från hans redan omnämnda hufvudarbete »Laurentius
Paulinus Gothus». Ända tillbaka till kristendomens gryningstid i
Sverige sträckte sig hans källkritiska studier och forskningar. Den
engelska kyrkokommissionens besök i Sverige hösten 1909
aktualiserade både frågan om successio apostolica i Sverige och om
förbindelserna mellan Englands kyrka och Sveriges allt ifrån missionstiden.
Om äktheten af den svenska successio hade L. redan förut lämnat
bevis i KÅ 1900 och i ett officiellt utlåtande, intaget i KÅ 1906.
Nu upptog han äfven den omstridda frågan, huruvida Sigfrid den
helige var engelsman eller tysk, i uppsatsen: »Hvem har döpt
Sveriges förste kristnade konung?» i »Fynd och Forskningar», hft 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
