Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
E. LIEDGREN
Bort hän, bort hän från mig, du wrånghet som fördömmer,
Som granskar andras fel och egna brister glömmer!
Du må beröfwa mig det goda namnets tröst
Jag wädjar ifrån dig till domarn i mitt bröst.
Det vore emellertid orättvist, att ej i detta sammanhang
framhålla, att åtskilliga af Choræus bearbetningar vittna om en
djupare och med kristen erfarenhet mera förtrogen uppfattning än de
hittills citerade ställena ge vid handen. En rätt lyckad
omarbetning är t. ex. den af G. Ps. 291 (Herre, Du min tröst och fromma):
»Herre, du som sänder trösten», hvilken också intogs i 1819 års
psalmbok — med obetydliga ändringar — under n:r 246. I hans
sista större dikt, ett Andaktspoem publiceradt i Åbo Tidningar
icke fullt två veckor fore hans död, möta varmare toner än i många
af hans psalmer1, men den betoning, som försoningen och Jesu
person här får, kan äfven i en del psalmer påvisas.3 Så t. ex. i de f. ö.
visserligen ej lyckade bearbetningarna af G. Ps. 245 Jesus är min
vän den bäste och G. Ps 274 Jesus allt mitt goda är. Också denna
strof ur G. Ps. 396 (Min jämmer nu en ände tar) är
anmärkningsvärd :
På korset Du min skuld betalt
Att mig med Gud försona;
Du 111ig till arfwinge ock valt
Af herrlighetens krona;
Mig, äfwen mig, Du inneslöt
Uti den sista bön Du göt:
»O Fader! dem förskona!»8
leke utan personlig innerlighet äro väl äfven rader som dessa
(ur G. Ps. 274: Jesus allt mitt goda är):
1 Ljunggren, Sv. Vitterh. Häfder, III, sid. 288, framhåller också detta.
2 Det bör väl observeras, att häfdandet af försoningen i den form, som
vi se det hos Choræus, knappast utgör något ovanligt i den svenska
neologiens läroförkunnelse. Se t. ex. Nikander, Tengström, sid. 14 f., 56 f. —
Lehnberg nämner (Predikningar3 I, sid. 24) syndaförsoning som en af
kristendomens hufvudläror. Se ock Wieselgrens omdöme (Sv. K. Sk. Litt.3 sid. 381)
om Lehnbergs långfredagspredikan, som verkligen klingar personligt
uppbygglig och bibliskt ortodox. Märk särskildt i nämnda predikan de bägge
synpunkterna: Jesu död uppenbarar Guds kärlek och Guds dom öfver syndens
ondska (Predikningar2 II: sid. 178 och 182,). Man erinre sig också den senast
af Nikander som kryptoneolog betecknade Sam. Odmanns ortodoxi på denna
punkt (t. ex. i N. Ps. 356: 5, 384: 11, 388: 6).
3 Jfr Råberghs referat af Choræus afhandling om den kristna dygdens
begrepp. A. a. sid. 222 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
