Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som
psalmdiktare
Kan ditt hjerta wara kallt,
Då för dig Han gjorde allt?
Men äfven ett par andra rader i samma psalm få mot
bakgrunden af Choræus’ filosofiska poem en viss gripande kaft:
Rådwill står hwar jordisk Wis:
Jesus ger ett fast bewis.
Ernst Lagus har utan tvifvel rätt i sin karakteristik af Choræus
såsom »en författare, hvars religiösa åskådning stod under
inflytande äf upplysningstidens rationalism, ehuru det icke kan
nekas, att under den praktiska dygdeläran en underström af varm
religiös känsla rätt ofta söker sig fram».1
Vid en jämförelse mellan de bägge skaldebrödernas
psalmförsök frapperas man — om man öfverhufvud kan frapperas —
af hur betydligt större konservatismen och pieteten är i de
osignerade, af Wallin själf verkställda bearbetningarna än i de med Ch.
utmärkta. »Rent språk och en ledig tankegång» var, som vi hörde,
hvad Wallin ansåg sig kunna lofva sina läsare, och det är tydligt,
att de i hans bearbetningar gjorda ändringarna hufvudsakligen
framgått ur en sträfvan att språkligt förbättra psalmtexten i
enlighet med de gällande poesireglerna.
Hvar och en, som stiftat någon bekantskap med den gamla
psalmboken af 1695, har lagt märke till, hur vanligt det är att i dess
psalmer finna ofullständiga rim, som t. ex. frögdar -—• förnögder,
förtrösta — tysta, bunden — wunnen, wara — förswarar, glädje —
tillstädja, gårdar -—• warder, skola — tola ( = tåla).2 För att få
bort sådana för den vid Creutz, Kellgrens och Leopolds rimkonst
vane läsaren stötande hårdheter måste ofta ganska genomgripande
förändringar ske.
Redan Petrus Lagerlööf hade (1692) anmärkt på de friheter
mot den prosaiska accenten Spegel tillåtit sig i Thet öpna Paradis,
särskildt när det gällde komposita, och flere af det tidigare
sjuttonhundratalets författare opponera mot afvikelser från det vanliga
1 Ernst Lagus, M. Choræus, Valda dikter sid. LI. Jfr sid. CXIV, där
Lagus hos Ch. konstaterar en brytning emellan upplysningstidens och det
inbrytande tidehvarfvets uppfattning af kristendomen. Liknande uppfattning
äfven hos H. Råbergh, ofvan anf. st. — Ju mer man lär känna svensk
neo-logi, finner man nog, att nämnda brytning är ganska vanlig.
- Alla dessa exempel äro hämtade ur G. Ps. 76: »O, huru ljuflig är».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
