Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare .63
sion af Choræus-Wallins andra samling psalmer (Stockholms
Posten 1808 n:r 16 och 23) sin belåtenhet öfver att »inga orätt
accentuerade ord» där förekomma, medan dock äfven i nämnda häfte
under förutsättning af strängt regelbunden skandering möta
betoningar som uppsö’ker, aflä’gsnar, lofsju’ngen, uppwä’ckte,
ut-gru’nda, missha’gas, enfal’digt, Wälgö’rare, lifsfa’ra, i’genlös’a o. s. v.
Wallmark prisar äfven Wallin därför, att inga arkaismer, inga
synkoper eller paragoger vanställa hans stil i det senare häftet, och
häri har han rätt.1 Det första häftet är i detta hänseende mindre
fullkomligt.3 Hårda enjamberingar förekomma ock någon gång
(G. Ps. 76: 1), liksom s. k. »rika rim» t. ex. (G. Ps. 194 dag-dag,
lem-Jerusalem, G. Ps. 297 lämpa — förolämpa), dock ej i minsta mån
så ofta som hos Klopstock. Den ojämna daktyliska takten i
bearbetningarna af G. Ps. 221 (för våra öron betagande vacker, just
för sin ojämnhets skull) och 411 betraktades väl af Wallmark som
ett fel. Dock förekommer äfven i andra samlingen en psalm med
blandad vers: G. Ps. 398 (Wi som lefwe i werlden här), men dess
friare meter skylldes kanske på musikens fordringar. I alla
händelser blef Wallmarks omdöme om det andra häftet ytterst
gynnsamt. »Öfwerallt är han [Wallin] Smakens och Skaldekonstens
strängare föreskrifter trogen», heter det, och det betonas
uttryckligen, att det nya häftets förtjänst »mycket öfverträffar
den första samlingens».
Det framgår dock af det förut sagda, att anledning att
förbättra de behandlade psalmerna, särskildt i första häftet väl
kunde finnas, utan att Wallin behöfde frångå den religiösa
uppfattning, han där gifvit uttryck. I själfva verket är den i allt
väsentligt öfverensstämmande med hans senare i psalmer och
predikningar uttalade åskådning, något som en närmare analys af de 1807
utgifna psalmerna visar.
Först och främst måste man instämma med Wallmark i, att
Wallin för sin behandling »walt till föremål wåra bättre Psalmer»,
något som knappast kan tyda på annat än personlig insikt om
deras religiösa värde, hvilket han väl hoppades genom omarbet-
1 I bearbetningen af G. Ps. 261:4 förekommer dageliga, i G. Ps. 17: 1
altar, i G. Ps. 398: 2 samwet (G. Ps. 409: O syndig man), men dessa former
(de enda exempel på paragoge och synkope jag fnnnit i Wallins psalmer i
andra psalmhäftet) ansågos förmodligen fullt tillåtliga.
2 I bearbetningen af G. Ps. 194 förekommer sköt, G. Ps. 411: innerlig
i betydelsen innerligen, Christ, G. Ps. 283 rimparet sluts gjuts, G. Ps. 221
svndeligt, werldenes, timmeligt, hastelig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
