- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
60

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

k. liedgren

I andra strofen har sedermera »Medlare» insatts i stället för
»Frälsare» och »ljuset» i stället för »friden» (»Och gaf oss friden
med sin lära»). Äfven i tredje strofen har senare skett en ändring,
hvarigenom Andens egenskap att vara bönens Ande bättre
framhållits. Så ståtligt uppbyggd denna psalm än är med sina väl
genomförda motsvarigheter, strof efter strof (Fadern — Sonen —
Anden: Allmaktens — Nådens •—• Härlighetens rike), måste man
nog ge Ullman rätt i att den icke har karaktären af äkta
psalmpoesi, äfven om man ej i öfrigt vill fälla ett så strängt omdöme om
den som han.1 Den äger ej den liturgiska lödighet, som man
kräfver af ett credo, men den utgör ett i sin art mycket praktfullt och
äfven mycket karakteristiskt uttryck för den wallinska
reformkristendomen. Wallmark yttrade i sin recension: »Då den [-[Credu-psalm],-] {+[Credu-
psalm],+} som wanligen sjunges, har stora fel både mot konstens och
smakens reglor, bör Allmänheten wara Hr D:r Wallin så mycket
mera förbunden för denna, som i Ree. tanka är af den högsta
lyriska fullkomlighet. Så bör en sång wara författad, ämnad att
sjungas wid hwarje offentlig Gudstjenst». Helt annorlunda
utföll Hæffners omdöme, som vi i det följande få se.

Närmast af samma neologiska typ som dessa bägge psalmer
äro Förnöjsamheten (»Säll är den man»), Morgon- och
Aftonpsalmerna (»Du, af hwars nåd, förnöjd och sund» och >.Kom, stilla natt!
jag dig wälsignar»), de bägge måltidsverserna, och framför allt
Menskohjertat, ett stycke, hvarom sedan Wallmark förklarade,
att det igenom den djupare filosofiska blick, som der, isynnerhet i
de första stroferna förråder sig, mera närmade sig till det Moraliska
Odet än till Psalmen». Efter de trenne första stroferna uttalas en
bön om ett rent hjärta, och därpå afslutas dikten med följande strof,
som förmodligen är den från evangelisk synpunkt mest
hetero-doxa Wallin någonsin skrifvit:

Låt mitt hjerta lifligt känna,
Att min lefnad är en färd
Till en lyckligare werld,
Som förtjenas bör i denna!
Låt min ande lyfta sig,
Med hwar dag, allt mer ur gruset,
Till fullkomningen och ljuset,
Friden, sällheten — och Dig!

1 Ullman, Om den kyrkliga psalmboken, sid. 102.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free