Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
e. liedgren"
människorna längre in i religionens värld än till den
utilita-ristiska fromhetstyp, som i de tyska psalmförbättrarnas verk ofta
framträdde i häpnadsväckande filiströsa former.1 »Den
fruktbärande ångern» vid ljudet af »Helighetens allvarliga stämma» hör
till en annan värld än den mätta jordiska förnöjsamheten. Det
ofta anmärkta, förunderligt växlande värdet i Wallins
psalmproduktion har delvis sin grund i hans universella program: allom allt,
frikostigt behj ärtande af alla odlingsgraders och fromhetstypers
behof.
Tills vidare kunde det emellertid se ut, som skulle han minst
ha tänkt på de gamla allvarsamma kristna, som ännu voro djupt
fästade vid den åldriga språkformen i bibel och psalmbok och dess
oprydda enfald. Ännu alltjämt ansåg Wallin tydligen, att den nya
psalmboken endast borde innehålla nya eller helt omarbetade gamla
psalmer i en med tidens vittra smakodling så nära som möjligt
öfverensstämmande form. Det är framför allt härutinnan
han senare ändrat mening och därmed ock lämnat det
akademiska korrekthetsidealet: psalmboken behöfver då ej längre tjäna
som code de goüt utan följer sin egen estetik. »En äkta psalm är
ej ett akademiskt vitterhetsstycke», heter det då (i företalet till
Förslaget 1816), »den sjunges ej eller läses, på det smaken må
renas, verldskännedomen höjas och språkfärdigheten förkofras.»
Men att Wallin längre fram så ändrat mening om psalmens
och psalmbokens uppgift, särskildt om dess gamla språkdräkts
modernisering eller partiella bibehållande, det behöfver icke vara tecken
på en genomgripande religiös utvecklingsprocess i hans eget inre.
Af det här framlagda eller antydda materialet framgår så klart som
möjligt, att Wallin redan tidigt, låt vara i bearbetningar och
om-diktningar af äldre psalmer, gifvit innerliga och varma uttryck åt
centralt kristna erfarenheter och trostankar. De neologiska drag,
som särskildt 1809 framträda, återkomma i stort sedt äfven senare
både i psalmer och predikningar. Och äfven rent formellt behåller
han alltjämt starka intryck från sin akademiska fostran i
klassicismens smak. Men där han når högst, både poetiskt och religiöst,
befriar han sig från klassicismens manér och lefvandegör på nytt
1 Exempel på dessa ges av Chr. Palmer, Evang. Hymnologie, sid. 129 f.,
201 f., 204; W. Schäfer, Kurze Geschichte des Gesangbuches..., sid. 27 ff.;
W. Nelle, Geschichte des deutschen evang. Kirchenliedes2, sid. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
