Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Pekka Wäinö. Till belysande af tillståndet i vår nordligaste församling vid tiden för Lars Levi Læstadii uppträdande såsom de nordiska lapparnas och finnarnas andlige och sedlige reformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur vår nordligaste församlings historia
I O I
I dessa gränsbygder lefde och verkade den både som
vetenskapsman och väldig väckelsepredikant namnkunnige Lars Levi
Læ-stadius, om hvilken det med rätta sagts af hans förste
lefnads-tecknare, att han var visserligen icke den största men kanske den
mest originella personlighet, vår svenska kyrka har haft att
framvisa.1 Prästvigd i Hernösand år 1825, blef Læstadius redan
följande år vid endast 26 års ålder utnämnd till kyrkoherde och senare
prost i vår nordligaste församling Karesuando. Här i den
undangömda lappmarkssocknen uppträdde denne man mot slutet af
århundradets förra hälft mot de många och svåra missförhållanden,
som vid denna tid voro rådande i Lappmarken och, som det vill
synas, särskildt inom Torne lappmark, med sådan kraft och
framgång, att han med rätta torde kunna kallas de nordiska lapparnas
och finnarnas andlige och sedlige reformator.
Men för att rätt kunna förstå såväl den originelle
religionslärarens och reformatorns synnerligen ovanliga och mycket olika
bedömda läro- och verksamhetssätt som ock den äfvenledes mycket
omstridda, märkliga väckelserörelse, han framkallade, fordras
kännedom icke blott om honom själf, hans skaplynne och
utveckling utan kanske lika mycket om de yttre omständigheter, som
närmast påkallade hans kraftfulla ingripande. Ty den första
anledningen till en reformation är väl alltid den att det finnes
någonting, som behöfver reformeras. Kännedom om detta sistnämnda
är sålunda första villkoret för ett rätt förstående af en
reformatorisk gärning. Den närmaste anledningen till Læstadii
reformatoriska verksamhet är att söka i de redan antydda
missförhållandena inom hans församling. Därför torde det icke alldeles sakna
kyrkohistoriskt intresse att kasta en blick öfver det allmänna
af sitt nuvarande språk, sora är lånadt från de senare i egentlig mening. I
autropologiskt hänseende höra lapparna däremot icke till denna folkstam;
f. ö. är deras antropologiska härstamning ännu ej klarlagd. Deras
sammanlagda antal utgör enligt senaste beräkningar omkr. 30,000, hvaraf
endast ungefär en femtedel för närvarande äro nomader, de öfriga nybyggare,
fiskare o. d. Till vårt land höra inalles omkr. 7,000 lappar, hvaraf 4,736 i
Lappland eller icke fullt en elftedel af landskapets befolkning. De svenska
finnarnas antal uppgår till omkr. 20,000; de finnas nästan uteslutande i norra Norrb.
län och särskildt i Toruedalen, där de utgöra landtbefolkningens
hufvudmassa. Till sin härkomst synas de utgöra en blandning af svenska och finska
element. — G. Sundberg: Sveriges land och folk, s. 85,87; K. B.
Wiklund: Lapparna i Sverige, s. 5; —: Lärobok i lapska språket, s. 2; J. Szinnyei:
Finnisch-ugrische Sprachwissenschaft, s. 17.
1 Englund i Teol. Tidskr. 1874, s. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
