Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Pekka Wäinö. Till belysande af tillståndet i vår nordligaste församling vid tiden för Lars Levi Læstadii uppträdande såsom de nordiska lapparnas och finnarnas andlige och sedlige reformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 00
pekka wäinö
tillståndet, särskildt i andligt och sedligt hänseende, hos dessa
lappmarkers och finnbygders invånare vid tiden för Lars Levi
Læstadii uppträdande och första verksamhet bland detta folk.
Vår fråga blir då denna: På hvilken ståndpunkt stodo då
Læstadii åhörare i kulturellt, religiöst, moraliskt och sedligt hänseendel
På sådana frågor kunna hämtas tämligen bestämda och
fullständiga svar ur de förstahandsuppgifter och andra redogörelser,
vi äga i behåll från. samtida sagesmän såväl i vetenskapliga
framställningar öfver Lappland och lapparna som i mer populära men
ofta mycket belysande berättelser och upplysningar. Må här först
i korthet redogöras för dessa källor.
Bland vetenskapliga forskare från i8oo-talets förra hälft,
hvilka själfva besökt ifrågavarande delar af Lappmarken och
sålunda med egna ögon och öron sett och hört, hvad de sedan
förtäljt, må särskildt nämnas den frejdade finske språkforskaren och
etnografen M. A. Castrén, hvilken i sina sex band digra reseminnen
från åren 1838—1844 (utgifna i Helsingfors 1852—1858 under
titeln Nordiska resor och forskningar) bl. a. nedlagt resultatet
af de iakttagelser, han gjort bland de nordligaste lapparna.
Likaledes ingå i den berömde norske lappmissionären och filologen
Nils Vibe Stockfleths reseskildringar (Dagbog over mine
Mis-sionsreiser i Finnmarken, Christiania 186Q1), omfattande 19 år
af tiden 1825—1852, flera intressanta och belysande underrättelser
om dåtida förhållanden i Norges och Sveriges nordligaste
lappmarker. Stockfleths uppgifter torde dock böra tagas med en viss
reservation, enär han, den entusiastiske lappmissionären och
människovännen, lättrogen till sin natur och.»blindt intagen af lapparne»,
ofta förråder brist på objektivitet.2 Detta sistnämnda gäller i viss
mån tyvärr äfven om de källor, i hvilka vi finna de genom sin
detaljrikedom mest uttömmande upplysningarna om ifrågavarande
förhållanden, nämligen Lars Levi och hans yngre broder den kände
lappmarksmissionären och berömde författaren Petrus Læstadii
skrifter. Den förres skrifter i allmänhet och särskildt hans talrika
uppsatser i den af honom utgifna tidskriften »Ens Ropandes Röst
i öknen» (utkom i Piteå åren 1852—1854, betecknas i det följande:
E. R. R.3) karaktäriseras af en liflig och medryckande framställning,
1. Finnes öfversatt till svenska af C. H. Frisch, Sthm 186.8.
2 Jmf. Düben:. Om Lappland och lapparne, s. IV.
3 Tvenne senare upplagor hafva utgifvits i Finland af J. F. Hellman,
en på svenska ocli en finsk öfversättning, den .svenska i Uleåborg 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
