Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens» svenska kyrka i 2 <)
äga styrka att känna hos oss.»1 Som alla dessa män voro neologer,
gick således recensentens önskan ut på, att den efterlängtade nya
läroboken för menige man i kristendomskunskap skulle blifva
affattad i deras anda. Huru en eller annan inom neologernas läger
i denna filantropinismens ticl tänkte sig att en metodiskt väl anlagd
kristendomsundervisning borde vara beskaffad, kan man se af en
artikel i nämnda tidning, där det redogöres för
undervisningsplanen för en tillämnad skolinrättning i hufvudstaden. Allra först
skulle begreppet religion utredas för barnen. Därpå skulle följa
en öfversiktlig redogörelse för de viktigaste religionsformerna i
världen, sedan gifvas en framställning af den kristna religionens
hufvudgrunder och af de mest betydande sekterna inom den kristna
kyrkan, hvarefter läraren till sist ägde öfvergå till exposé af den
evangeliskt-lutherska kyrkans lärosystem. Undervisningsplanen
betonade, att »det duger ej att endast tro i dessa farliga tider».
»Man måste från barndomen vänja sig vid en resonerad religion.»
Recensenten hade dock en annan mening än den skildrade planen
för kristendomsundervisningen i den tilltänkta skolan. Han
förmenade, att bibeln borde vara »principium theologiæ», och att
det för barnen ej kunde vara nyttigt att göras förtrogna med
hedendomens styggelser.2
För psalmbokens förbättring hade en kommission blifvit utsedd
och 1764 försedd med en instruktion. Dess förslag underkändes,
och kommissionen upplästes 1770. Jämlikt yrkande af prästeståndet
vid 1778 års riksdag vidtogos nya åtgärder till att åstadkomma
en ny psalmbok efter tidens fordringar. Det nya förslaget, som
framlämnades vid jubelfesten 1793, vann ej heller bifall. Ännu
funnos de, som höllo på den gamla psalmbokens kärnfulla och
renläriga psalmer, som gåfvo »en rörande påminnelse, att vi prise och
åkalle våra fäders Gud med våra fäders ord ». Andra åter fordrade, att
de gamla psalmerna skulle modärniseras så till anda som tilll form.
För att ock tillförsäkra det till 1793 års jubelfest tillämnade
psalmboksförslaget värdefulla nya psalmer hade ärkebiskop v. Troil
ställt ett hundra dukater till svenska akademiens förfogande för
att af den användas som pris åt författare, som inlämnade psalmer
öfver tjugu uppgifna ämnen beräknade att kunna intagas i berörda
psalmboksförslag. Att döma af de prisbelönade psalmernas art
hade ärkebiskopen hufvudsakligen uppgifvit ämnen, som falla
1 Stockh. p. 1791, 11:0 17.
2 Stockh. p. 1789, n:o 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
