Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens * svenska kyrka i 53
utgafs i Lund 1790 under titel: »Utvald samling aj gudeliga tal».
I öfverensstämmelse med ncologernas uppfattning, att
pliktuppfyllelsen är religionens kärna, behandla talen ämnen ur sedeläran,
såsom om lycka, motgång, värdigt bruk af lifvets förnöjelser, om
klagan öfver försynens hushållning, angående »det gudomliga
väsendets» vishet och godhet m, m. En af biskop Balle själf
utarbetad skrift: »Tröst vid vänners död», blef 1784 öfversatt och
utgifven. Den tröst, som han där i fyra predikningar erbjuder,
kan sammanfattas däri, att »både förnuft och uppenbarelse bjuda
att med tacksägelse emottaga lidandet såsom det bästa medlet till
befordran af verklig lycksalighet».
Från danska öfverhofpredikanten Chr. Bastholms längre
gående sträfvanden i modern rationalistisk anda tog Balle dock
afstånd, men i Sverige var den förre högt uppburen af många, ty
lian var en trogen tolk af den franska upplysningens åsikter,
hvarför flera af hans skrifter öfversattes och utgåfvos. I samband med
vår framställning af tidningen Stockholmspostens teologiska
ståndpunkt hafva vi redan kommit att nämna en af dessa, nämligen
»Kristna religionens stiftares bemödande för världen ». Senare i tiden,
1799, öfversattes och utgåfvos »Andaktsöfningar för
nattvardsgäster», och 1808 blefvo hans »Andeliga tal öfver alla evangelierna»
genom öfversättning lättare tillgängliga för svenska läsare. I
ett svassande språk lägger han fram sin ytliga uppfattning af
kristendomen och söker därmed verka rörande på läsaren. När han
skall på ett gripande sätt måla Jesu lidande, utbrister han i en
försäkran, att hela naturen delar »vår häpnad och bedröfvelse» öfver
»ondskans seger öfver oskulden». Tidens smak var, som bekant,
sentimental, och man värderade floskler. Då Bastholm efter att
ha i predikan på påskdagen utvecklat dess evangelium
sammanfattar den lärdom, som vi däraf borde hämta, stannar han vid att
blott försäkra, att Jesu uppståndelse är värd att vara för oss den
»rikaste källa till beundran, vördnad, till tacksamhet och glädje»
men betonar icke dess betydelse som bekräftelse på försoningens
fullgiltighet. Hans »Filosofi för olärde» upplefde 1797 fjärde
upplagan. Att hans skrifter vunno så lifligt bifall, är betecknande för
tidskaraktären i vårt land.
Som beskaffenheten af den uppbyggelselitteratur, som lästes
inom landet, är kännetecknande för den anda och smak, som rådde
inom kyrkan, vilja vi ännu anföra en del predikningar och andliga
tal, som den tiden spredos och lästes af vårt folk. Äfven för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
