Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens * svenska kyrka i 53
aktigt, och vi må peka på några. Den lärde förut omnämnde
forskaren kanslirådet And. Schönberg hörde till dessa. I bref till
domprosten Älf d. 11 januari 1799 yttrade han sig missbelåten med,
att Kantska filosofien föredrogs till och med på Linköpings
gymnasium, hvars lärjungar, enligt hans förmenande, ej ens begrepo
den. Misstrogen om dess gagn erinrade han om hüru man ock en
tid sysslade med »Cartesii virflar och Wolffs Methodus mathemat.»,
och nu kunde man väl få »roa sig med dessa (= Kants läror)
galenskaper, –-endast man icke inblandade salighetsläran». »Den dyra
läran om försoningsnåden» var ett ämne i bref till Älf, och i ett af
den 13 april 1799 uttalade han en önskan, att biskop Munck måtte
besitta nödig »klokhet i utförandet af sitt nit i vårt kritiska
tidehvarf, och han yttrade jämväl glädje öfver att ännu några funnos,
som försvarade den evangeliska sanningen.1 I syfte att främja dess
försvar utfästade en brukspatron N. Södergren i Falun
belöningar åt dem, som kunde afgifva de bästa skriftliga svaren på
vissa utsatta frågor. En af dessa prisfrågor afsåg »Sanna och falska
kristnas kännetecken». Den besvarades bäst af en kyrkoherde
B. J. Ignatius, hvarför donator tillerkände honom ett pris och lät
trycka hans uppsats jämte ett par andra svar på andra utställda
frågor. I sitt nit för saken vände sig Södergren till samfundet
»Pro fide et christianismo», för att detta måtte draga försorg om
att skriften blefve spridd i landet, Samfundet gick ock hans önskan
tillmötes och riktade till rikets konsistorier en anhållan, att de måtte
bestyra om att subskriptionslistor blefve utsända i stiften. Den
efter-koms. Det visade sig då, att ingenstädes var köplusten ringare
än i Linköpings stift, hvarför Södergren själf 1799 vände sig till
därvarande domkapitel och fäste dess uppmärksamhet på att
målet för hans handlande varit och var att söka bidraga »till det
alltmer tilltagande fördärfvets motande och den förfallne
kristen-domsutöfningens upphjälpande i vårt kära fädernesland.» Han
framhöll för consistoriales, hurusom det andliga mörkret omgaf
de flestas hjärtan, så »att de icke i en sann bättring och trones
ordning bygga sitt hopp om Guds nåd endast uppå
salighetsklippan Kristus, utan äro intagne af åtskilliga skadeliga fördomar och
villomeningar, de där blifvit liksom med modersmjölken insugne».2
I Dalarne hade betydligt flera exemplar blifvit rekvirerade, och
de uppbyggelseskrifter, som han i öfrigt hade låtit utgifva, hade
1 Bref till Alf, Link., bibi.
2 Unk. kons. akter 1799.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
