Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens * svenska kyrka
i 53
renlärig ståndpunkt, och de ledande prästerliga krafterna i
hufvudstaden synas vid tiden omkring sekelskiftet ej varit benägna att
gå neologiens ärenden. En antydan därom framgår af följande:
När i början af 1800-talet arbetades på att söka åstadkomma en
ny förklaring af Luthers lilla katekes, och det tillkom Lindblom
såsom ärkebiskop att taga hand om dess redaktion och han vid
ett tillfälle i detta ärende besökte Stockholm, tillställdes honom där
ett bref, antagligen från professor Chr. Dahl i Upsala.
Brefskrif-varen gaf där Lindblom några vinkar om huru han borde förfara med
katekesförslaget, när han kom i beröring med prästerskapet i
Stockholm. Han skref: »Om herr ärkebiskopen har med sig katekesen
till Stockholm, vore kanske försiktigast att icke för de heliga fäder
honom styckevis kungöra; jag menar: icke alis visa honom för
prästerna». »Corps hierarchique i Stockholm såsom själfva inom
ecklesiastikkommittén utsedda att bearbeta katekesen komme
utan tvifvel att framställa anmärkningar och kunde hända, att
arbetet hade en fördom emot sig, förrän det ankommit, på högsta
ort.» »Teologiska fakulteten skyddar det icke, icke ens hela
akademien, ty somliga äro vi utlefvade, somliga kantianer, somliga
ingenting, somliga medskyldiga och — i alla fall — ärkebiskopen allas
herre.» I hvad mån J. A. Tingstadius, från 1786 ledamot i
bibelkommissionen och från 1803 biskop i Strängnäs, skall räknas bland
kyrkans förkämpar mot tidens otro, beror i väsentlig grad på,
huru hans bibelöfversättningar böra värdesättas af kyrkan. Tack
vare den poetiska skönhet han förlänade åt språket i dessa,
öppnades hos en och annan, som ej tilltrott den hebreiska litteraturen
någon estetisk fägring, ögonen för att denna ej stod tillbaka för
den af samtiden beundrade franska och romerska, hvarigenom
således Tingstadius hos dessa borttog något af den missaktning,
för hvilken bibelordet af dem var utsatt. Den stridbare men
fromme domprosten i Skara A. O. Knös gagnade helt visst den kyrka,
hvars tjänare han var, ehuruväl han icke strängt fogade sig efter
dess dogmatiska system och därför ådrog sig klander från fullt
ortodoxt håll; hans personliga gudsfruktan verkade som en protest
mot tidens otro.
Att inom Lunds stift funnos flera framstående prästmän,
som höllo sig fria från neologien och rationalismen, har redan blifvit
påpekadt. Också inom öfriga stift funnos bland meniga
prästerskapet anderika lärare, som gjorde front mot otron. Skara, Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
