Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 12
g. westling
och Uppsala stift synas varit relativt lyckligt lottade därmed.1 Inom
Skara stift hade något tidigare F. Odhelius vunnit stort anseende
som predikant och själasörjare. L. Chr. Retzius, som dog såsom
kyrkoherde i Tådene, hade ock namn om sig som en god andlig
rådgifvare. Inom Västerås stift nämndes I. Acrelius som en
framstående pastor i sin församling, Fellingsbro. Inom ärkestiftet
utförde P. Tolleson, slutligen kyrkoherde i Närtuna, en god sj
äla-sörjares verk. I Stockholm och i Blekinge hade något mera
tillbaka i tiden Anders Elfving förkunnat bibelordet så oförfalskadt
och kraftigt, att andliga rörelser däraf framkallades. I Göteborgs
stift predikade Lars Linderot väckande och lifgifvande. leke
heller Linköpings stift saknade prästmän, som läto Guds ord
o-förfalskadt komma till sin rätt i predikningarna. Åtskilliga i tryck
bevarade predikningar af östgötapräster gifva detta vid handen.
Kyrkoherde Ekmansson är redan i det föregående omnämnd.
Kyrkoherden i Norrköping A. Grönberger har ock efterlämnat
prof, som vittnar om renlärighet. Äfven andra skulle kunna
anföras som bekännelsetrogna predikanter..
Slutligen må erinras om att det under ett föregående tidsskede
grundade sällskapet »Pro fide et christianismo » förfarande var
verksamt att sprida bekännelsetrogen litteratur. Det utsände den 17
december 1806 »till upplyste och nitiske kristna» ett cirkulär
innehållande några frågor, hvilka sällskapet ansåg »fordra ljus, styrka
och försvar ». För att locka vederbörande att ägna nödig
uppmärksamhet åt dem utfäste sig sällskapet att utdela ett pris åt den, som
afgifvit de bästa svaren. En af frågorna lydde: »Äro den allmänna
gudstjänsten och Jesu nattvards bruk i kyrkan så beskaffade
religionshandlingar, att de utan skada för religionen och goda seder
kunna af någon kristen försummas?» I en annan begärde
sällskapet, att man måtte uttala sig om »det vanhedrande och
otillbörliga i det skämt, som i blandade sällskap drifves med religionen
och dess sanningar». För det tredje framställdes ock den frågan:
»Medförer en oordentlig sammanlefnad emellan båda könen skadliga
följder för religionen och samhällsordningen, och hvilka fördelar
medförer äktenskapet framför ett oordentligt lefnadssätt?» De
utställda frågorna kommo ej att sakna svar. Isynnerhet den första
2 Detta ej minst att döma efter den förteckning på prästmän från denna
tid, hvilka blifvit mera bekanta som utmärkta predikanter, som anföres af
C. W. Skarstedt: »Predikoverksamhetens och den andliga vältalighetens
liist. i Sverige»; sid. 198—209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
