Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
fr. westling
jämväl utdela biblar och nya testamenten. Ur detta sällskap
utvecklade sig 1815 svenska bibelsällskapet, som till sin förste
ordförande kallade den för kristligt nit kände grefve M. Rosenblad.
De föredömen, som bildandet af de nämnda bibelsällskapen gaf,
eggade inom kort flera biskopar att taga initiativ till grundandet
af liknande föreningar inom sina respektive stift. Ärkebiskop
J. A. Lindblom, som, enligt hvad som blifvit visat, i tidigare år
hållit »sunda förnuftet» som rätta ledstjärnan i hvad som rör
religionen, erkände nu mera värdet hos den gudomliga
uppenbarelsens urkund och trädde i spetsen för ett bibelsällskap för ärkestijtet,
Biskopen i Skara, T. Weidman, som af Gustaf III blifvit insatt i
sitt ämbete och var ett barn af sin tid, gjorde sammaledes för Skara
stift. Vid samma tid, 1817, bildades på förslag af biskopen,
friherre L. Mörner ett dylikt sällskap i Växjö stift, liksom ock ett
grundades i Karlstad stift under ledning af dess biskop O. Bjurbäck
Detta år, 1817, som befäste minnet af Luther som gjorde till sitt
mål att göra bibelordet tillgängligt för den stora allmänheten,
bevittnade uppkomsten äfven af ett femte bibelsällskap, nämligen
ett i Hernösands stift, där förslag därom väcktes af biskop E. A.
Almqvist, hvilken i yngre år varit en tillgifven anhängare af Kants
filosofi, men omsider omfattat kyrkans tro såsom uttryck för sin
teologiska åskådning och sedan genom lärda skrifter gaf vapen i
händerna år neologiens motståndare och genom plikttrogen vård
om sitt stift beredde sig ett aktadt namn inför eftervärlden.
Biskop M. Stagnelius föranledde uppkomsten af ett
bibelsällskap i Kalmar stift 1818. Omsider utfärdade biskopen i
Linköping Carl von Rosenstein, numera supranaturalist, ett upprop
till stiftets inbyggare angående bildandet af ett bibelsällskap. Hans
upprop möttes — såsom är nämndt — af lifligt bifall ej blott bland
stiftets präster utan lika mycket bland dess lekmän. Redan vid
sällskapets första sammankomst, 1819, räknade det flera hundra
medlemmar, ett tecken till att lekmännen ej sågo på skriftordet med
samma ovilliga blickar som förr, och således att en ändring i
allmänna tänkesättet hade inträdt. Religionen skulle ju numera komma
till heders till och med i staternas inbördes förhållanden. Man lefde
i den heliga alliansens tid. Biskop Rosenstein yttrade vid
bibelsällskapets första årshögtid i Linköping, att han nog tidigare haft
i sinnet att taga ett steg för att komma åstad ett sådant sällskap i
Linköpings stift, men han hade dröjt i afvaktan på en förbättrad
bibelöfversättning. Men då utsikterna att bekomma en sådan under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
