Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - F. Westling. Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
fr. westling
d. 29 aug. 1646 ingenting yttras om tiden, under hvilken föreningen
skulle bestå, så talar detta just icke för kyrkoherde L:s
uppfattning om föreningens beskaffenhet utan snarare tvärtom.
För min del hyser jag en helt annan åsikt än kyrkoherde L.
om beskaffenheten af förbindelsen mellan Ösels och Estlands kyrkor,
en åsikt, som jag tror vara mycket bättre grundad på
källornas vittnesbörd. Det är nog sant, att föreningen icke blef
långvarig, men däraf följer alis icke, att den från början afsetts att vara
tillfällig. När kyrkoherde L. talar om »den svenska regeringens
kanske, när allt kom omkring, nog så ovilliga medgifvande till
den tillfälliga ecklesiastika förbindelsen mellan Ösel och Estland»,
beder jag att få fråga: Huru kan kyrkoherde L. veta något om
regeringens större eller mindre villighet? Källorna tala ej därom.
Som orsaker till föreningen anföra dessa endast två förhållanden —
det ena, att ön var allt för liten att bilda eget stift, och det andra,
att regeringen lofvat biskop Jhering ersättning för den del af stiftet
som han måst afträda till Narvas superintendenti. Det finnes
ett gifvet sammanhang mellan nämnda frånskiljande från Revals
stift och sagda stifts förvärfvande af Ösel. Detta sammanhang
framgår äfven däraf, att då Ösel åter skildes från det revalska
stiftet, fick detta igen väl icke allt men största delen af hvad det
förlorat. Påstår man, att regeringen blott velat för en kortare
tid förena Ösels kyrka med Estlands, så bör man också, synes det
mig, hålla före, att öfverflyttandet af Estlands östra del till
super-intendentien i Narva endast skulle vara tillfälligt, hvilket aldrig
påståtts. Detta bidrar just icke att öka sannolikheten af
kyrkoherde L:s mening. I själfva verket finnes intet stöd för densamma
i handlingarna. Ansåg regeringen ön för liten att utgöra ett eget
stift, så är det klart, att den ansåg, att densamma borde för
framtiden förenas med något annat kyrkligt område. Om valet nu
föll på det revalska stiftet, kan man då tro — utan att stöd finnes
därför i handlingarna — att regerngen tänkte sig denna förening
såsom tillfällig och att dess mening var, att Ösel längre fram skulle
läggas till Livlands kyrka? Det är att märka, att ej heller 1650, då
Ösel på af mig angifna grunder skildes från Revals stift, sattes något
dylikt i fråga, ehuru de dåvarande superintendenterna i Livland,
Stalenus och efter honom Klingius, voro svenskar, utan
bestämdes det, att en superintendent skulle på ön förordnas, som skulle
»förefallande casus consistoriales upptaga och decidera och eljes
med samma myndighet som andra superintendenter i riket sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
