Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur från år 1916. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 litter aturö’fversikter
trädt till försvar för Luther gent emot den moderna katolska
histo-rieforsknipgen (t..ex. i den utförliga, mot Grisar riktade
monografien: Luther und die Lüge 1912). I fängslande framställningskonst
och gifvande synpunkter kan han sättas vid sidan af Hauck och
von Schubert. Hans breda teckning af Luthers historia till 1521 i
praktverket »Im Morgenrot der Reformation» 1912 innebär ej blott
ett vetenskapligt framsteg öfver alla föregående genom mera
inträngande kritik af källmaterialet, särskildt beträffande Luthers
barndom och ungdom; den hör öfver hufvud till den
kyrkohistoriska framställningskonstens mästerverk. I detta afseende når ej
Köhlers här anmälda Luther-bok till samma höjd. Bristen på
tillräckligt utrymme för konkreta detaljer och därmed hopandet af
synpunkter har gjort boken tyngre; folkskrift är den ej. Fram till
1521 blir den väsentligen ett sammandrag af nyssnämnda bredare
skildring, men med karakteristiska olikheter i detaljer, hvilka visa,
att författaren allt fort arbetar vidare med materialet. Till Scheels
nya Luther-bok tar han därvid hänsyn; han hade ju i det hela 1912
gifvit uppslaget till den tolkning af Luther-katastrofen och inträdet
i klostret, som Scheel utfört (med någon ändring äfven gent emot
Köhler, i det att Scheel bredvid det förhastade löftet på grund af
skrämsel äfven betonar Luthers ifver att frälsa sin själ och vinna
en nådig Gud redan vid inträdet i klostret, faktorer hvilka Köhler
anser väckas till lif först genom klosterlifvet). Egendomligt nog
märkas i Köhlers bok 1916 ej några hänsyn till Kalkoffs forskningar
om den lutherska processen i Rom, hvaremot han här för fram några
påtagligen nya egna rön. Köhler drar sig ej för tydliga hänsyftningar
på dagens händelser. I samband med Karl V:s hållning mot
Luther i Worms fällas orden: »Tyskland förstår ej en kejsare, som
bortstöter dess älskling; det har ej heller förstått sin kejsare vid
Bismarcks afskedande». Skildringen af dagarna i Worms är f. ö. gjord
med konkret åskådlighet och bredd och stor kraft, hvilken kulminerar
i teckningen af innebörden af hvad som då skedde, när Luthers
»En kristen människas frihet» ställdes på det hårdaste prof, som
kunde gifvas, och bestod profvet. Det afgörande var
samvetsplik-tens kategoriska imperativ, och därför blef i sinom tid den vise i
Königsberg protestantismens och ej katolicismens filosof. »Es ist
ein von den Momenten, da mit einem Ruck der Zeiger der
Weltenuhr weiterrückt und die Menschheit mit ihm emporrückt zu neuer
Menschenheitshöhe.» — I fråga om oroligheterna i Wittenberg under
Luthers frånvaro på Wartburg delar Köhler i det hela Karl Müllers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
