Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Nya kyrkohistoriska handböcker. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
litter aturö’fversikter
tecknade, fann jag sedan vara rättade redan af förf. själf i en
särskild kolumn (hvarför gör förf. där rättelsen af orden under bilden
s. 214? de äro ju fullt riktiga, och ett fynd af Buchwald 1911.
Däremot begynte kätteriprocessen i Rom mot Luther s. 216 redan före
förhöret inför Cajetanus; detta innebar ju biott öfvergång från
det ordinarie till det »summariska» rättsförfarandet, enl. Kalkoff).
På tal om Luther må påpekas den sammanfattning af dennes
ledande grundtankar under striden 1517—20, som Brandrud ger sid.
219. Den är enkel och praktisk, verkligt värdefull i en lärobok.
Att fortsätta diskussionen om bokens detaljer är omöjligt och
ofruktbart. Blott en principiell fråga må här, liksom i nyssnämnda
recension i Norsk teologisk tidskrift, ställas under öfvervägande.
Den gäller, huruvida beteckningar, hvilka historiskt framvuxit
kring och fått sitt innehåll genom bestämda historiska företeelser,
skola utsträckas till mer eller mindre analoga företeelser inom andra
tidsskeden. Två exempel. 1) Begreppet frikyrka har framväxt
som beteckning på separation ur de med staten sammanknutna
kyrkorna, mest typisk på engelsk folkbotten mot slutet af
1500-talet. Beteckningen frikyrka förutsätter historiskt sedt
motsättning till en statskyrka och innebär ett principiellt förkastande af
förbindelsen mellan stat och kyrka. Kan då denna beteckning,
såsom numera blifvit modernt och som äfven förf. gör, med
historisk rätt-ges den kristna kyrkan fore Konstantin, därför att den i
olikhet mot andra religionssamfund förföljdes af staten? Enligt
min mening leder beteckningen frikyrka här, så lockande den än
är som motsättning till termen rikskyrka, lätt till en realt oriktig
uppfattning både af det allmänna religionsläget och af den
förlcon-stantinska kristendomen som samfund. Och visst är, att hvad
clenna kristendom uträttade, får ej af frikyrkorörelsen i våra dagar
tagas till intäkt för dess samfundsidé. Den första frikyrkliga
företeelsen inom kristendomen var historiskt sedt donatismen. — 2)
.Pietismen är i historien den specifika skapelse, som den
individualistiska reaktionen vid 1600-talets slut fick på luthersk mark,
visserligen under påverkan från katolska och framförallt kalvinska
inslag (så ock Brandrud). Pietismen är den kända företeelse inom
kyrkan, som begynner med Spener och Francke. Ritschl, som
betonade dess förberedelse i Holland, gaf burskap åt beteckningen
»den nederländska pietismen». Sedan ha allt flera företeelser inom
kyrkohistorien blifvit pietism, den medeltida mystiken eller
jan-senismen katolsk pietism, döparerörelsen i den första reformations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
