Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
litter aturö’fversikter
att som exempel på hufvudriktningens representanter en
Tollstadius och en Murbeck utförligast behandlas, alltså några af den
hallensiska pietismens mest typiska målsmän i vårt land. Detta
ger emellertid en bild af den svenska predikan, som redan på
grundval af Quensels och Lizells framställningar måste sägas vara
missvisande, och för hvilken anmälaren efter Schians arbete är hågad
sätta ett ännu större frågetecken. Det som vilseledt förf. har
uppenbarligen varit den gängse terminologien.
Teckningen af den bakgrund, som förf. afsett att i inledningen
gifva åt Sven Baelter som homilet, är alltför onyanserad och
schematiserad för att vara historiskt tillförlitlig. Den blir därför
heller icke till stort gagn, när det gäller att bestämma Baelters
plats i utvecklingen på predikans område, i ali synnerhet som B.
icke tillhör någon ytterlighetsriktning.
Första kapitlet af afhandlingen ägnas åt en biografi öfver
Baelter. Förf. har här haft en del tryckt biografisk litteratur att
tillgå såsom Westin, Hofcleresiets historia och Sundelin, Sven
Baelters lif och homiletiska karaktär. Äfven om man icke spårar
någon kritisk granskning af härifrån hämtade uppgifter, så stannar
icke förf. vid sina tryckta källor. Han framdrager en hel del nytt
stoff till teckningen af Baelters lif, framför allt hämtadt ur de
Gjör-wellska brefsamlingarna å KB, som äfven innehålla en rätt
vidlyftig korrespondens mellan Gjörwell och Baelter från dennes
senare år. Det största kyrkohistoriska intresset knyter sig
emellertid till skildringen af Baelters verksamhet som riksdagsman, för
hvilken förf. genomgått prästeståndets riksdagshandlingar för den
riksdag 1751—52, det här gäller. Bland kyrkliga frågor, i hvilkas
behandling Baelter tagit del, redogöres särskildt för försöken att
få till stånd en ny bibelöfversättning, i hvilken fråga Baelter, som
hörde till ifrarne för en dylik, afgaf ett ganska intressant memorial,
däri han på ett mycket skickligt sätt bemöter de invändningar,
som framkommit mot företaget.
Man kan sätta ifråga, huruvida en så pass vidlyftig biografisk
skildring som denna bör falla inom ramen för en afhandling, som
betecknas som en homiletisk studie. Men låt vara att detta är
en rätt betydelselös formell fråga vid en dylik af handlings
dispone-ring, så torde likväl det ■ krafvet vara ofrånkomligt, att
hufvudvikten lägges vid att främst få utredt spörsmålet om de
andliga inflytelser, under hvilka ifrågavarande person stått och
hvilka kunna tänkas ha utöfvat inflytande på honom som homilet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>