Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
Tyngdpunkten måste naturligtvis läggas på de punkter i hans lif
och utveckling, som hjälpa oss att förstå hans predikan. Förf.
lämnar också i detta kapitel en del intressanta upplysningar härom.
Det största intresset knyter sig till Baelters tioåriga studietid
i Uppsala, där han som domprosten O. Celsius’ adjunkt också kom
att få sin första prästerliga tjänstgöring förlagd under åren 1739—
44. Vi få veta, att han stått i förbindelse med sin nations inspektor
domprosten Djurberg och att han genom honom kommit under
pietistiska inflytelser. Vi få vidare i hans bref till Gjörwell höra
honom själf tala om sin första bekantskap med herrnhutismen.
Slutligen meddelas något om de vänskapliga förbindelser, i hvilka
han stått till Anders Knös, en anhängare af Wolffianismen, som
genom sin afhandling: De principiis et nexu theologiæ naturalis
et revelatæ kom att blifva hufvudpersonen i en akademisk strid
för och mot nämnda filosofi, hvarom Annerstedt i sin Uppsala
Universitets historia berättar. Af förf:s framställning får man
emellertid den uppfattningen, att Baelter själf då stått uteslutande
negativ till denna nya filosofiska strömning, som vid denna tid
höll på att tillkämpa sig plats vid Uppsala universitet, (se sid. 52, 53.)
Men utöfver de allmänna antydningarnas gräns för förf:s
undersökning knappast. Någon klarhet om, huruvida någon af
tidens andliga riktningar på något afgörande sätt inverkat på Baelter,
har icke vunnits. Och likväl har man det bestämda intrycket, att
förf. med det förefintliga materialet bort kunna nå betydligt
längre. Anmäl, vill blott hänvisa till en intressant upplysning,
som kunnat hämtas hos Annerstedt. Här skildras bl. a. den strid,
som utspann sig mellan teol. fakulteten och representanterna för
den Wolffska filosofien rörande den nämnda Knöska afhandlingen.
Vi få veta, att när disputationen ändtligen trots teologernas
protest kommer till stånd på hösten 1742 genom något liknande en
öfverrumpling, så är Baelter förste opponent. Då det här icke kan
vara fråga om annat än ett frivilligt åtagande från Baelters sida —
han är vid denna tidpunkt icke genom något officiellt band knuten
till universitetet — så synes denna notis visa, att han aktivt deltagit
i striden och detta icke på teol. fakultetens sida. •— Härom har
emellertid förf. intet att förtälja. Han har öfverhufvud icke användt
denna hufvudkälla för vår kännedom om dåtidens Uppsala.
Dels på grund af det nu anförda, dels ock på grund af några
af Baelters tryckta predikningar från denna tid har anmäl, kommit
till en motsatt uppfattning till förf:s rörande den viktiga punkten
Kyrkohist. Årsskrift 1916. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
