Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
litter aturö’fversikter
skedde den egentliga anglikanska kyrkans bildande. Då hade
ställningen blifvit en annan. Själf religiöst indifferent, gynnade
Elisabeth protestantismen endast för att i sitt land bryta Roms makt,
d. v. s. på grund af den politiska motsättningen mellan påfven
och hennes person. Däremot stod den inträngande kalvinska
åskådningen med sin radikalism, sin demokrati och sin teokratiska anda
i vägen för hennes maktinstinkt. Protestantism, men utan
kal-vinsk bundenhet, relativ kyrklig själfständighet, men under statlig
kontroll blef programmet ■— alltså en egendomlig kompromiss
mellan kalvinism och lutherdom. -— Härtill kom som 2:dra faktor
en påverkan af renässansen, som Elisabeth var personligen
tillgifven. Anglikanismens karaktär af förblifvande renässanskyrka
är en af de nya och ledande synpunkterna i Holmquists
framställning. — De 2 konvokationerna, som författningsenligt skulle
af-gjort öfver reformationsverket, behärskades ännu af katolicism.
Elisabeth såg sig därför hänvisad till parlamentet, som i och med
suprematsakten 1559 gaf regenten makt öfver det kyrkliga lifvets
organisation samt öfver konvokationernas beslut och
biskopstillsättningar — en 3:dje faktor af betydelse, som ej utesluter ett
starkt moraliskt inflytande från kyrkans representanter. Vidare
skulle kyrkan administreras efter de delar af den kanoniska lagen,
som ej strede mot allmän lag eller konungens supremat, och
uniformitetsakten sanktionerade Common Prayer Book med många
katolskvänliga gudstjänstanordningar. För att underlätta
katolikernas anslutning tilläts genom en särskild förordning, att
prästerliga nattvardsdräkter o. d. delvis skulle få behållas. Det relativt
stora utrymmet: för katoliserande tendenser är anglikanismens
4:de särdrag. Nydaningen genomfördes anmärkningsvärdt lätt,
och snart hade man ett reformationssinnadt episkopat med anspråk
på att vara direkt fortsättning från apostlarna, hvarpå prästernas
auktoritet och sakramentsförvaltning hvilade, och kring hvilket
kyrkan faktiskt samlade sig. Såsom lärourkund antogos de 3g
artiklarna, som med luthersk formulering förbinda en kalviniserande
moralism och en katoliserande nattvardslära och ritualism i
riktning mot ämbets- och sakramentskyrka. Bredvid kontinental
lutherdom och kalvinism uppstår således en tredje hufvudform:
anglikanismen, en af politiska förhållanden framtvingad
kompromiss mellan lutherdom; kalvinism och zwinglianism, uppblandad
med romerska element och påverkad af renässansen ända därhän,
att den kan betraktas som renässansens genuina kyrkliga skapelse
i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
