Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
Puritanismens utgångspunkt är den kontinentala kalvinismen,
hvilken den alltid bibehöll. Obs! att puritanismen var en
inom-kyrklig opposition, ej en separation. Sekterism var under
1500-talet det sista en puritan tänkte på. Målet var i stället att skaffa
sig ledningen af kyrkan och tvinga in motståndarne under sitt
religiösa schema. Bibeln blef kodex för de yttre anordningarna;
inga ceremonier skulle bibehållas, som ej bibeln uttryckligen
bebefallde. De puritanska prästerna vägrade att bära den föreskrifna
mässdräkten. Staten gick i vissa afseenden till mötes, och de
moderatare. puritanska prästerna föredrogo då att kvarstå i
konformitet med kyrkan — konformister. De extremare däremot —
non-konformisterna •— accepterade icke kompromissen, och
förföljelser mot dem började.
De af påfven understödda försöken att göra Maria Stuart till
Englands regent gjorde kampen mot katolicismen ånyo aktuell.
Under trycket af den hotande faran lefde de kyrkliga
uniformitetssträfvandena enligt de 39 artt. och Common Prayer Book upp
med ökad styrka 1571, men kommo att vända sin udd ej blott
mot katolicismen utan samtidigt också (särskildt genom de 39 artt.)
mot kalvinismen. Många afsättningar följde, och puritanerna
tvingades till en mer aggressiv politik.
Därmed började puritanismens 2:dra skede. Frågan om
ceremonier och klädedräkt ersattes af den om en ny form för
kyrkostyrelse. Mot kyrkans hierarki proklamerades »biblisk»
presbyteriansk författning som mönster. Ärkebiskopsämbetena skulle
upphöra, biskopars och diakoners ställning reduceras till
apostolisk enkelhet och ej minst »jämlikhet». Prästen skulle väljas af
församlingens äldste. Biskopsämbetet behölls som omnämndt i
bibeln, men blott som mantel kring den presbyterianska
kyrkoordningen; innehafvarne skulle utses af kyrkan, ej af staten. Där
rörelsen gick fram, afskaffades praktiskt taget Common Prayer
Book; dräkter och gudstjänstformer förenklades. Det visade sig,
att mellan puritanerna med deras slutna kalvinska lärosystem
inkl. etik och anglikanismen ingen öfvergång var möjlig. Krisen
måste bli långvarig och hård, och detta skede slöts med att alla
nonkonformister utvisades ur riket 1593.
Frikyrkorörelsen, hvars begynnelse Holmquist bestämmer
ej såsom independentism utan såsom kongregationalistisk
separa-tism, går vid sidan af puritanism och anglikanism. Den uppstod
ungefär samtidigt med nonkonformisternas undertryckande. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
